Adnan Habibija Foto: Jenny Lindahl
Adnan Habibija Foto: Jenny Lindahl

Att regeringen i sin vårändringsbudget flyttar pengar från nystartsjobben för att skapa fler extratjänster är klokt och helt nödvändigt både för integrationen och arbetsmarknadens behov. 

I regeringens nya vårändringsbudget går det att hitta en stor satsning på de helsubventionerade extratjänsterna. Arbetsförmedlingen får ytterligare 400 miljoner för att fler nyanlända och långtidsarbetslösa ska få jobb inom välfärden. Det är välinvesterade pengar för den svenska integrationen.

Men det finns ännu en glad nyhet; pengarna kommer från de hårt kritiserade nystartsjobben som minkar i antal.

Borgerliga politiker och Svenskt Näringsliv har upprepade gånger försvarat nystartsjobben och ännu fler gånger kritiserat extratjänsterna för att vara dyra och misslyckade. Kritiken har handlat om att antalet personer med extratjänster är för lågt, att subventionsgraden är för hög och att insatsen riktas till fel individer.

Istället för att bygga på och ta tillvara de arbetslösas kompetenser samt rikta dem där de behövs mest, vill högern att nyanlända ska utföra enkla hushållsarbeten åt de rikaste. De borgerliga partierna har föreslagit en ny RUT-reform där taket tredubblas (från 25 000 till 75 000 kronor per person och år) och där även sysslor som tvätt av kläder, flytt och hämtning av återvinningsmaterial omfattas. Dessutom vill de införa inträdesjobb med en lagstiftad nettolön på maximalt 12 000 kr i månaden (förutom en låg lön ska inträdesjobben vara befriade från arbetsgivaravgift i tre år). Det är tänkt att inträdesjobben även ska gälla på arbetsplatser utan kollektivavtal eller kollektivavtalsenliga villkor, precis som den förra alliansregeringens nystartsjobb innan arbetsmarknadsminister Ylva Johansson täppte till hålen.

Antalet personer med en extratjänst överstiger nu 14 000, varav tre fjärdedelar utgörs av utrikes födda.

Men nu när regeringens mål om 20 000 extratjänster till år 2020 verkar nås ett år i förtid tycks kritiken från de borgerliga ha svalnat.

Antalet personer med en extratjänst överstiger nu 14 000, varav tre fjärdedelar utgörs av utrikes födda. När 8 av 10 av de med en extratjänst har varit arbetslösa längre än två år, och när 9 av 10 är på kommunerna, främst inom skola, vård och omsorg, blir det tydligt att insatsen inte bara är en språngbräda till etablering på arbetsmarknaden utan även ett verktyg för att mildra bristen på arbetskraft inom välfärden.

I sin färska rekryteringsrapport räknar SKL med att välfärden behöver anställa en halv miljon människor under den kommande tioårsperioden. Tillsammans med satsningar på utbildning och arbetsmiljö, kan extratjänsterna vara ett redskap för att klara det målet.

Sverige har stora utmaningar både vad gäller arbetslöshet, arbetskraftsbrist och demografi. Att regeringen flyttar pengar från nystartsjobben för att skapa fler extratjänster är klokt och helt nödvändigt – det borde även tokhögern inse vid det här laget.

Adnan Habibija går Aftonbladets ledarskrivutbildning och är praktikant på Dagens Arena.