Johan Larson, Josefine Johansson, Ragnar Sjölander
FOTO: Peter Knutsson. Linus Meyer. Lärarnas Riksförbund.
Johan Larson, Josefine Johansson, Ragnar Sjölander FOTO: Peter Knutsson. Linus Meyer. Lärarnas Riksförbund.

BEMANNINGSFÖRETAG Socialtjänst, skola och vård blir allt mer beroende av bemanningsföretag för att klara av det dagliga arbetet. Fackförbunden menar att bristen på kontinuitet drabbar dem som är anställda direkt av kommuner och landsting.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, genomför nu en rikstäckande satsning för att hälso- och sjukvården ska vara oberoende av hyrpersonal i januari 2019.

För närvarande ökar kostnaderna för hyrpersonal inom vården, enligt SKLs sammanställning. Under kvartal ett i år betalade kommuner och landsting 200 miljoner kronor mer jämfört med samma period 2016, och kvartal två ökade kostnaderna med ytterligare 180 miljoner kronor jämfört med kvartal två förra året.

Vårdförbundet tycker dock inte att frågan handlar om bemanningsföretagen i sig. Det är vårdgivaren själv, SKL, som inte står sig tillräckligt bra i konkurrensen med företagen, menar fackförbundets vice ordförande Johan Larson.

– Det är ju tråkigt om SKL har uppfattat att det har blivit ett kroniskt tillstånd. Den negativa synen är skrämmande passiv. Det är ju de som äger den här frågan. SKL är inte någon liten småskuttare till arbetsgivare, det är Sveriges enskilt största arbetsgivare som dessutom är styrt av våra politiska partier, de borde kavla upp ärmarna och se till så att kompetent personal vill stanna hos dem, säger han.

Dagens Arena har upprepade gånger sökt Hans Karlsson, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL, för en kommentar, utan resultat. Men i ett pressmeddelande motiverar Karlsson varför det är viktigt att minska andelen hyrpersonal i vården,

– Med egna medarbetare skapas kontinuitet vilket är en förutsättning för säker vård för patienterna. För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, innebär det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov. Därför är arbetet med att minska beroendet av inhyrd personal så viktigt.

Johan Larson  på Vårdförbundet beskriver bemanningsföretagens inträde på arbetsmarknaden för sjuksköterskor som en ventil för en bransch som historiskt sett varit nedprioriterad. När sjuksköterskorna nu kan välja arbetsgivare så gör de det, menar han och säger att det nuförtiden ställs högre krav på SKL för att locka tillbaka personalen.

Ja mängden bemanningsföretag har ju ökat enormt, åtminstone de senaste tre åren, med en extra ökning de senaste två åren, skulle jag säga.

Enligt arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen som är knutna till Almega, var 76 300 personer anställda i bemanningsföretag under året 2016. Statistiken visar även att antalet anställda hade ökat med 2,6 procent jämfört med rikets totala sysselsättningsökning på 1,5 procent och medlemsföretagens omsättning ökade med 18,8 procent, jämfört med samma period förra året.

Den största delen av de bemanningsanställda finns fortfarande inom industri och tillverkning, enligt Bemanningsföretagen, men allt fler företag har vuxit fram som specialiserar sig på hyrpersonal åt välfärden, bland annat inom socialtjänsten, menar Josefine Johansson, professionsstrateg för socialt arbete på Akademikerförbundet SSR som organiserar socialsekreterarna.

– Ja mängden bemanningsföretag har ju ökat enormt, åtminstone de senaste tre åren, med en extra ökning de senaste två åren, skulle jag säga, säger hon.

Inom socialtjänsten har det funnits företag som hyr ut socialarbetare sedan början av 2000-talet. Men enligt Josefine Johansson så fungerade det då mer som en lösning på en akut arbetstopp eller för att täcka upp för vissa specifika perioder, men nu har behovet av personal blivit mer bestående eftersom allt fler socionomer väljer bort socialtjänsten.

– Framför allt är det för att socionomer väljer bort socialtjänsten och särskilt myndighetsutövning med barn och unga. För att då ändå ha folk på plats som kan träffa barn och familjer så tar man in konsulter, säger hon och konstaterar att bemanningsföretagen rekryterar socionomer på ett mycket offensivt sätt.

Akademikerförbundet SSR har ingen lönestatistik för bemanningsföretagen men via lönerådgivningen till medlemmarna så speglas bilden av att det är högre löner inom bemanningsbranschen än i den kommunala verksamheten. Samtidigt erbjuder också bemanningsföretagen ofta bättre villkor, menar Josefine Johansson.

– Som anställd på ett bemanningsföretag gör man ofta upp med sin konsultchef om hur många ärenden man ska ha, och det förhandlar konsultchefen om med socialtjänsten. Om någon blir sjuk eller sjukskriven i arbetsstyrkan, delas den personens öppna ärenden ut på dem som är anställda direkt av kommunen. Det riskerar du aldrig som konsult, om socialtjänsten vill lägga ut ett till uppdrag på dig så måste de förhandla det med din konsultchef.

Det blir relationer och kunskaper som hackas upp när det är hög omsättning på både fast personal och konsulter.

Arbetsbelastningen för hyrpersonalen är alltså mer skyddad än för de som jobbar inom kommunen men även själva arbetsuppgifterna kan skilja sig åt, menar Josefine Johansson.

– Arbetsuppgifterna gör att många säger att de vill jobba som konsulter eftersom de då får koncentrera sig på det som är själva arbetet, träffa barn och deras familjen, utreda deras situation och bedöma vilka insatser som bör göras. När man jobbar för kommunen tycker många att man ofta får lägga alldeles för mycket tid på interna möten och möten med andra aktörer, sin arbetsgrupp och arbetsgrupper, säger hon.

Konsekvenserna för personer som har kontakt med socialtjänsten påverkas också av den höga omsättningen på både anställd personal och hyrpersonal, säger  Josefine Johansson.

– Den personen som de har träffat är ju ingen som kommer att fortsätta att ha kontakt med dem i och med att de kommer att fortsätta vidare. Och den kunskapen och relationen som har byggts upp under utredningen, försvinner ju sen, även om det förs journaler. Det blir relationer och kunskaper som hackas upp när det är hög omsättning på både fast personal och konsulter.

Inom vården är det framför allt arbetsgruppen som påverkas av den höga omsättningen av personal, menar Vårdförbundets Johan Larson.

– Du kan ju själv tänka dig, att ha nya arbetskamrater varje pass, det blir väldigt krävande. Arbetskamrater är ju en trygghet på arbetsplatsen, personer man lär känna över tid och lär sig hur de fungerar, det påverkar ens sociala arbetsmiljö. Men det är också väldigt dedikerade personer som jobbar inom vården, annars skulle konsekvenserna för patienterna vara ännu allvarligare, säger han.

I det löpande arbetet, det gemensamma planeringsarbetet kring undervisningen och eleverna är det färre personer som får dra lasset med, det ser jag som ett av de stora problemen.

Ragnar Sjölander är ordförande för Lärarnas Riksförbund i Stockholms stad och han delar bilden av att arbetet blir mer uppstyckat när arbetsgivaren tar in hyrpersonal, och ibland till och med mer komplicerat.

– Jag har mött en hel del lärare som har sagt det att »skolan beställde en vikarie och jag hade gjort instruktioner, men sen när den väl kom så visar det sig att den inte hade de ämnena, att den inte hade gjort det jag sa«, undervisningen drevs inte framåt. Ofta blir det så att lärarna får försöka reda ut vad som hänt på lektionerna med eleverna efteråt, och det är det som gör att många lärare tänker, »ja jag tror inte jag behöver någon vikarie, det ställer bara till det.«

– I det löpande arbetet, det gemensamma planeringsarbetet kring undervisningen och eleverna är det färre personer som får dra lasset med, det ser jag som ett av de stora problemen. Det är väl samma sak som i andra branscher, där folk hyrs in, man får liksom ingen långsiktighet på samma sätt utan man jobbar bara med det akuta, säger han.

Enligt Ragnar Sjölander ökar också kostnaderna för skolorna när de måste ta in bemanningspersonal, och Lärarnas Riksförbund i Stockholms stad vill därför att utbildningsförvaltningen i kommunen skapar en egen vikariepool för alla Stockholmsskolor.

– Den egna organisationen borde kunna förse det. Utbildningsförvaltningen i Stockholm har ju nästan 150 grundskolor och 25 gymnasium, det är en ansenlig volym. Då skulle man ha fler av vikarierna i sin egen regi och man skulle slippa betala mellanskillnaden till bemanningsföretag, säger han.