Bild: Met Office

Klimat Parisavtalet har förbundit världens länder att begränsa uppvärmningen till 2 grader, målsättningen är 1,5 grader. Men dagens förda politik kommer att leda till en 3 gradig höjning av temperaturen. Vad händer på jorden om temperaturen överstiger 2 grader? 

FN:s klimatpanel släppte sin analys av världsläget under måndagen. Konsekvenserna om den globala uppvärmningen inte lyckas begränsas till 2 grader är enorma. Enligt Johan Rockström, professor i miljövetenskap, är 2-gradersmålet att glömma, det kan inte gälla längre. Till Aftonbladet säger han:

– Fram tills för bara några år sedan trodde vi fortfarande att två grader var en hanterlig temperaturnivå. Nu förstår vi att det inte alls räcker, att två grader är alldeles för farligt.

Samtidigt visar en studie från University of Washington att det bara är 5 procents chans att världens länder klarar tvågradersmålet.

Studien fann att det istället är en 90 procentig risk att uppvärmningen fram till 2100 landar mellan 2–4,9 grader globalt. Tekniska framsteg väntas minska länders koldioxidutsläpp med 90 procent under detta århundrade. Men dessa minskningar är ändå inte tillräckliga för att världen ska klara gränsen på 2 graders uppvärmning menar forskarna.

Nedan ett axplock av konsekvenser av den globala uppvärmningen.

+1 grad
Här är vi nu, och redan nu ser vi konsekvenser. 

  • Haven har blivit 26 procent surare sedan industrialiseringen började. Korallreven är ett av klimatförändringarnas mest omedelbara offer. De utgör bara 1 procent av havens yta men så mycket som 25 procent av arterna i haven är beroende av korallreven.
  • Grönland och Antarktis hela ekosystem håller på att kollapsa. De senaste fyra åren har varit de med minst is. Redan 2012 hade havsisarna och snötäcket minskat med 40 procent mer än medelvärdet för de senaste årtiondena. Och isarna och snön smälter allt snabbare. Glaciärerna i hela världen krymper. I och med att glaciärerna smälter i snabbare takt än tidigare ökar risken för en kraftig havsnivåökning.
  • Ö-nationer i Indiska oceanen, Fijiöarna i Stilla havet och Kiribati, söder om Hawaii,  drabbas redan idag av höjda havsnivåer och några av öarna kan på sikt försvinna helt, vilket sätter miljontals människor på flykt.
  • Väderrelaterade katastrofer har redan ökat med närmare 50 procent bara sedan år 2000.
  • Fyra femtedelar av alla ekologiska system på jorden påverkas redan i någon mån av klimatförändringar.
  • De fattigaste delarna av världen drabbas redan hårdast när ohälsa och sjukdomar sprider sig snabbare i och med klimatförändringarna. Skördar blir sämre och slås oftare ut. Fiskebestånden försämras i tropiska områden där många är helt beroende av lokalt fiske.
  • Redan i dag tvingas mellan 15 och 20 miljoner människor om året att överge sina hem på grund av väderrelaterade naturkatastrofer.
  • Värmestress orsakar idag förluster inom USA:s boskapsproduktion på 1,7–2,4 miljarder dollar per år, framförallt genom minskad mjölkproduktion på grund av kreatursdöd.
  • Varje grad som temperaturen stiger kostar i genomsnitt 1,2 procent av den globala bruttonationalprodukten (GDP).

Läs mer: Därför är det livsviktigt att 1,5-graders målet nås

+2 grader

  • Biodiversiteten kommer att påverkas starkt – antalet arter kommer att minska. Bland annat kommer 99 procent av korallreven att dö vid 2 grader. Arterna kring Arktis kommer att få svårt att överleva.
  • Havsnivåerna kommer att stiger med upp till 55 cm på grund av smältande glaciärer och snötecken, men även ökad nederbörd. En sådan höjning skulle exempelvis göra att omkring en tiondel av Bangladesh skulle hamna under vatten och tvinga över 16 miljoner människor på flykt. Låglänta delar av kuststäder, som Calcutta och Bombay i Indien eller Miami och New York i USA, kan periodvis komma att läggas under vatten.
  • 2,4 miljarder människor riskerar att utsättas för värmeböljor varje år och ytterligare nästan två miljarder människor kommer lida av vattenbrist. Två miljarder människor kommer att beröras av översvämningar år 2050, jämfört med drygt 500 miljoner i dag.
  • Mer än 100 miljoner människor beräknas hamna i fattigdom till följd av klimatförändringarna före 2030. För varje grads höjning beräknas produktionen av vete minska med 6 procent och tillgången på ris med 10 procent. Lokalt, på platser som redan idag är drabbade av torka, kan skördarna minska mycket mer än så.
  • Med en genomsnittlig temperaturökning över två grader går klimatförändringarna över de oåterkalleliga trösklar som klimatforskarna kallar för »points of no return«, då finns det ingen återvändo.

+3 grader

  • Brist på mat eftersom temperaturhöjningen har negativ inverkan på matproduktion av sädeslag som vete, ris och majs i de tropiska och tempererade zonerna.
  • 70 procent av de 5,2 miljarder hektar mark som används till världens jordbruk hotas att bli helt obrukbara på grund av torka. Till år 2020 riskerar 135 miljoner människor att drivas från sin mark på grund av torka. Sextio miljoner av dessa lever i Afrika söder om Sahara.
  • 40 procent av regnskogen i Amazonas kommer förstöras och varmare jord kommer att döda vegetationen, vilket bland annat är problematiskt för att Amazonas ensamt producerar 20 procent av jordens syre.
  • Världen riskerar en 7 meters havsyteökning, vilket bland annat skulle lägga Grönland, stora delar av Sverige däribland Hallands kust och Göteborg och hela Holland under vatten.
  • De flesta mindre däggdjur som inte kan fly undan till högre marknivåer kommer inte att kunna överleva klimatförändringen.
  • Saltvatten kommer krypa uppströms och förstöra grundvatten och jordbruk.
  • Försurningen av havet fortsätter.
  • 4,5 miljarder människor blir utsatta för värmeböljor varje år. Städer som Karachi och Calcutta kommer att bli i det närmaste obeboeliga, årligen utsatta för dödliga värmeböljor. 1,6 miljarder människor lever i områden som riskerar att drabbas av översvämningar och 5 miljarder människor kommer att lida brist på vatten.
  • 200–350 miljoner människor kommer till år 2050 vara klimatflyktingar.
  • År 2090 kommer uppemot två miljarder av jordens befolkning att andas luft förorenad bortom vad WHO anser vara en »säker nivå«.

+4 grader

  • Snötäcket på norra halvklotet minskar med 25 procent. Arktis är isfritt på sommaren, kanske redan till 2050. Brist på mat globalt och jordens olika ekosystem slås ut eller skadas så att ett betydande antal arter dör ut.
  • Torra regioner kommer att bli ännu torrare och färre regnfall i subtropiska områden och halvtorra områden, men i de högre latituderna och vid ekvatorn så kommer troligtvis mer regn.
  • Glaciärerna minskar globalt med 90 procent och över en sjättedel kommer förlora sin dricksvatten resurs.
  • Extrema värmeböljor kommer bli det normala i stora delar av världen. Den europeiska värmeböljan år 2003, som dödade upp emot två tusen personer under en enda dag, kommer att betraktas som en vanlig sommar.
  • Fler än tre av fyra människor på jorden kommer att drabbas dödliga värmeböljor och dödlig luftfuktighet.
  • Det är en 20–65 procents risk att golfströmmen helt lägger av under detta århundraden.
  • Inkomstförlusten världen över kommer att vara 23 biljoner (1012) dollar årligen. Det är den ekonomiska skadan av 3–4 2008 års globala finanskris

+5 grader eller mer

  • Om temperaturen stiger med över 5 grader kommer 50 procent fler människor att behöva födas med hälften så mycket säd, eftersom stora delar av jorden är helt obrukbara pågrund av värme. 7,6 miljoner kvadratkilometer av odlingsbar mark kommer att försvinna.
  • Vid en fem grader varmare planet kommer världen ha dubbelt så många krig som idag.
  • Vid sex graders uppvärmning dör världens regnskogar.
  • Vid sju graders uppvärmning skulle det till exempel i Costa Ricas djungler, där luftfuktigheten regelbundet stiger till 90 procent, bli dödligt att röra sig utomhus när det är över 40 grader varmt. Inom ett par timmar skulle en människa kokas till döds både inifrån och utifrån.
  • Vid elva eller tolv graders uppvärmning skulle mer än halva världens befolkning, som den i dag är fördelad över planeten, dö direkt av hettan.

Källor: Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Världsnaturfonden, The Met Office,  New York Magazine, realclimate.org, CNN, Science News, SVT, The guardian, phys.org, Nature, The New York Times,