Länge trodde jag att sexuella trakasserier var något kvinnor fick stå ut med, till och med att det gjorde mig attraktiv.
Varannan svensk kvinna har blivit utsatt för sexuella trakasserier. Det är partners, kollegor, vänner och helt okända män som tar sig rätten till andra människors kroppar.
I Aftonbladets nya artikelserie får vi möta kvinnor som har blivit utsatta för våldtäkt, försök till våldtäkt och som lägger upp strategier för att slippa känna sig rädda i vardagen.
Varannan kvinna du möter varje dag har erfarenheter av sexuella trakasserier. Det här är inte individproblem, det handlar om strukturer.
Jag trodde länge att jag aldrig blivit utsatt för trakasserier. Att jag var en av dem som fredats. Men sen kom #prataomdet, där det uppmuntrades att prata om gråzonerna, om de där gångerna man kanske sagt ja, men menat nej, eller helt enkelt inte sagt något alls, för det kanske är enklast så.
Då började jag fundera. Och mindes den där killen som på en fullsatt tunnelbana mitt på dagen skulle veta vart jag var på väg. Som fortsatte att prata med mig fastän jag tydligt signalerade att jag inte ville, och som försökte ta på mig. De enda som reagerade var några av hans kompisar som flinande sa »lägg av nu, hon vill inte«. Först när jag gått av tunnelbanan, rädd och hög på adrenalin, frågade en medpassagerare om jag var ok. Vad säger man då?
Eller den där killen jag träffade på en studentpub, som trots att jag sa nej till att göra mer än att kyssas där och då, enträget fortsatte ge mig förslag, drog med mig in på toa och veckor efteråt gav mig förslag via sms som jag ihärdigt ignorerade.
Under lång tid förklarade jag för mig själv att det var sådant som vi tjejer fick stå ut med. Försökte även få det till att det visade att jag var attraktiv och att jag därmed skulle vara tacksam för uppmärksamheten.
Det här är erfarenheter som jag delar med hälften av alla kvinnor i Sverige. För många rör det sig om mycket värre övergrepp. Det är hot om våld via sociala medier. Det är våldtäkter.
För att orka behövs initiativ som #inteensam. Men framför allt måste männen börja bete sig. För det handlar om män, pojkar, killar som använder ord och sin kropp för att förminska och förödmjuka kvinnor runt omkring sig.
Det är inte kvinnorna som ska behöva anpassa sina liv efter rädslan. Det är männen som ska sluta trakassera och våldta.
Tänk att något så enkelt ska vara så jävla svårt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
