Plast blir kvar i naturen. Kanske borde vi bränna de soporna på Valborg istället för träd och grenar, skriver debattören.

Debatt Inför valborg varje år samlar vi högar av trädgårdsavfall och ved i majbrasor. Organiska material där insekter och djur kan frodas eldar vi i stället upp. Kvar i skogen lämnar vi plasten, som sakta faller sönder och förorenar vår miljö och våra kroppar. Kanske borde vi göra tvärtom – samla ihop plasten och lämna pinnarna i skogen.

Under valborg firades våren in. Blommor kikar fram ur smältande snö, bredvid skräpet som fyller allt mer av vår planet.

Vår nuvarande livsstil tömmer vår planet på livsmiljöer för insekter och fyller dem med plast. Men vi borde göra tvärtom – stoppa plastproduktionen och skapa nya livsmiljöer.

Forskare varnar för att vi står inför ett massutdöende av arter. Insekter och småkryp har minskat radikalt – enligt vissa studier har mängden insekter minskat med 80 procent på 27 år. Främst handlar det om att naturliga livsmiljöer försvinner när allt mer jord bebyggs och odlas.

Människor vill ha det snyggt och prydligt. Därför har vi dikat ur våtmarker, besprutat våra fält, klippt våra gräsmattor och städat bort gammal ved. Tack vare det slipper vi jobbiga myggbett, skadade grödor och irriterande surr. På våren har vi eldat upp trädgårdsavfallet – något som flera partiledare tävlat i de senaste veckorna.

I stället bör vi stoppa flödet av ny plast

Kvar i skogen lämnar vi plasten. Plast, som sakta vittrar sönder och blir till mikroskopiska partiklar som tas upp i våra kroppar. Som sprider gifter och gör oss sjuka. Nu har det blivit så mycket plast att våra kroppar delvis består av plast.

En ny studie av 62 moderkakor visade att samtliga undersökta moderkakor innehöll mikroplaster. Man har hittat plast i blod och bröstmjölk. Hälsoeffekterna är ännu inte kartlagda, men förmodligen är det inget vidare. Som nybliven pappa sörjer jag att min son förmodligen delvis består av plast, trots att han bara är tre månader gammal.

Tanken på en majbrasa av plast ihopsamlad i skogen är både tillfredställande och fruktansvärd. Förmodligen hade det varit otroligt behagligt att få se allt skräpet försvinna, men otroligt obehagligt att behöva andas in den giftiga röken. Kanske ingen toppenidé, även om det skulle få folk att vakna till.

I stället bör vi stoppa flödet av ny plast. Ett totalförbud för nyproduktion av plast hade inneburit att vi måste återvinna mycket mer, vilket radikalt hade ökat värdet på plastavfall. Förpacknings- och oljeindustrin hade förmodligen blivit vansinnig, men vem bryr sig.

I måndags avslutades FN:s förhandlingar om ett globalt plastavtal. Tyvärr verkar en reglering av nyproduktion av plast inte ha inkluderats i utkastet på överenskommelse som ska klubbas i november.

Fram till dess får vi förlita oss på våra svenska politiker. Kanske kan någon EU-parlamentariker driva frågan om ett stopp för ny plast i EU? Eller så kan vår regering ta tag i frågan. Även om Tidöpartierna verkar strunta i biologisk mångfald så borde de rimligtvis hata plastavfall. Det hade varit uppfriskande med konkret miljöpolitik som gör våra liv bättre.

På tal om att göra vår liv bättre – i stället för att desperat försöka jaga ut igelkottar ur majbrasan kanske vi nästa år bara ska strunta i att elda upp den. Låt den ligga och sakta ruttna, som ett monument över biologisk mångfald. Ett bihotell i megaskala.

Vem vet, kanske kan du få se en humla eller fjäril i sommar.

Gustav Larsen Lind