Sineva Ribeiro, förbundsordförande Vårdförbundet Foto: Ulf Huett

Vården Under den vecka som Vårdförbundet har haft en övertidsblockad har över tusen medlemmar rapporterat om skyddsarbete, något Vårdförbundet nu vill åtgärda. De kommer att kräva skadestånd för de fall av skyddsarbete som inte är befogade. 

Vårdförbundets blockad mot övertid, mertid och nyanställning har nu pågått i en vecka. Varslet kom efter en strandad förhandling med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona. Under veckan har 1400 rapporter om skyddsarbete inkommit till Vårdförbundet av medlemmar. Enligt Vårdförbundet visar det att regionerna bygger sina verksamheter på att deras medlemmar arbetar mer än heltid.

– Vi är beredda att gå hur långt som helst. Vi vill rädda sjukvården och se till att våra medlemmar orkar ett helt arbetsliv. Det går inte att bygga sjukvården på resurser som inte finns. Det är upp till SKR att möta upp våra yrkanden, säger förbundsordförande Sineva Ribeiro.

Riktad åtgärd

Skyddsarbete kan användas inom sjukvården i akuta situationer för att rädda en patients liv, men Vårdförbundets uppfattning är att arbetsgivare valt att beordra skyddsarbete trots att arbetet inte kan klassificeras som det enligt regelverket. Därför går nu Vårdförbundet vidare med att tvista med arbetsgivare och kräva skadestånd för alla de skyddsarbeten som förbundet menar har hanterats felaktig.

Mellan den 29 april och 2 maj har de riktat 105 stycken skadeståndsanspråk. Anspråken omfattar mellan 70 000 och 140 000 kronor vilket skulle innebära kostnader på 7,3–14,7 miljoner kronor för regionerna.

– För oss är det en kraftfull riktad åtgärd mot arbetsgivaren som drabbas ekonomiskt om vi lyckas. Men patienter som är i behov av vård drabbas inte, säger Sineva Ribeiro.

Inte hela sektorn

Just nu pågår det inga förhandlingar mellan Vårdförbundet och SKR, men Vårdförbundet har startat en dialog för att se om motparten ändrat sin ståndpunkt. Det är just nu runt 60 000 medlemmar som inkluderas av blockaden som endast är inom regionerna. Det är totalt runt 80 000 totalt som inkluderas av avtalsförhandlingarna. 

– Det är dem vi förhandlar för. Inte de 1,2 miljoner, alltså hela sektorn, som SKR har som räkneexempel. Andra avtal, till exempel Kommunal, har den arbetstidsförkortning som vi vill åt. Det är inte ett orimligt krav, säger Sineva Ribeiro.

Dagens Arena har sökt SKR för kommentar.