Jan Björklund har gjort karriär på att förklara skolans problem med gammal så kallad flumpedagogik. Andra har i stället försökt peka på 1990-talets stora skolreformer som huvudorsak, till exempel Arena 3/08.

På bara några korta år förvandlades svensk skola från världens kanske mest centralstyrda till en av de mest avreglerade. Nu har Skolverket äntligen gjort en utvärdering: Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?

Slutsatserna är dystra. Skolans genomsnittliga resultat sjönk, det sociala arvet fick större betydelse och elevsorteringen ökade. Att elever trivs bättre och blivit mer motiverade är rapportens enda ljusglimt.

1990-talets första år innebar kommunalisering av skolorna, nytt betygsystem, friare skolval och öppna dörrar för privata skolor. Rapporten innebär att reformerna måste uppdateras. Att återställa är däremot en dålig lösning. 1970- och 80-talens skolmiljö är inte värd nostalgi. Förändringarna landade samtidigt som landet drabbades av jordbävning: Ekonomisk kris med brutala nerskärningar, allmän systemomläggning i marknadsliberal riktning och stor babyboom som sedan svämmade över klassrummen.

I dag går lika barn i samma skola. Rätten att välja och alla nya privatskolor har gjort skolorna till mer likriktade miljöer. "Vi har superhomogena klasser. Man får nog gå tillbaka till 1950-talet för att hitta en motsvarighet", säger en gymnasielärare i Stockholm till Svenska Dagbladet. Bristen på olikheter i förutsättningar och social bakgrund ger sämre resultat.

I klassrummet fortsätter sorteringen. Studiesnabba för sig. Långsamma för sig. Möjligheten till sådan nivåindelning avskaffades 1994 men har levt kvar. Även det sänker skolornas genomsnittsbetyg.

Men det mest drabbande i rapporten är det som fint kallas individualiseringen. I praktiken att elever lämnas att lära ensamma. I Arena nummer 6/08 gav Annika Ström Melin en personlig berättelse om läget. Skolverket ger henne rätt. Ensamstudier är dels pedagogik, lämplig på gymnasiet men knappast på mellanstadiet, men mest av allt en fråga om stålar. I kommunal skola för att klara budgetmål. I många privata skolor systematiserat för att ge ägarna vinst i plånboken.

Att elever ska lära sig att själva söka kunskap är omistligt. Men det kräver lärare som har kunskaper och är smarta pedagoger. Det får inte bli rationaliseringsmetod, som framskymtar i Almegas och Friskolornas riksförbunds torftiga argument för Vinst inom friskolan.

Jan Björklunds svar är att staten tar över skolan. Det är ett slag i luften och får inte stöd i Skolverkets rapport. Men 1990-talets reformvåg måste nu ses över. I synnerhet reglerna för privata skolor. När kommer oppositionens batteri med konkreta reformförslag?