Lawen Redar (S)

I veckan överlämnades utredningen om språk- och samhällskrav för permanent uppehållstillstånd sitt betänkande till migrationsminister Malmer Stenergard. Förslaget anses stärka den enskildes drivkraft att integrera sig i samhället, men ger knappast svar på vart utlandsfödda svenskar ska lära sig det svenska språket,  skriver Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson (S).

Det var den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen som tog initiativet till att utreda frågan om språk- och samhällskrav för permanent uppehållstillstånd i Sverige. Frågan möttes med skepsis eftersom de länder som redan infört krav, ännu inte kunnat påvisa hur det stärker den enskildes drivkraft att integrera sig i samhället. På så sätt har frågan om språk- och samhällskrav vid permanent uppehållstillstånd motiverats felaktigt.

Det bör snarare ses som en fråga om samhälleliga förväntningar på den som har rätt att bo och arbeta i Sverige under obegränsad tid. Grundläggande kunskaper om svenska lagar och principer handlar om egenmakt och samhällsorientering. Men vad gäller kunskaper i det svenska språket är utmaningen betydligt större. Inga formella krav i världen kommer att lösa den nästintill obefintliga möjligheten för en utlandsfödd svensk att utvecklas i det svenska språket.

Den nya svenska demografin kräver en politik där språkutmaningarna inte får underskattas

Backar man tillbaka 30 år i tiden var färre än 200 000 personer i Sverige födda utanför Europa. År 2022 var motsvarande siffra 1,2 miljoner, en ökning från 2 till 12 procent. Idag är antalet utrikesfödda över två miljoner. Var femte svensk är född utomlands. Vad innebär det för vårt land?

Medan Sverigedemokraterna är upptagna av den konspiratoriska och rasistiska berättelsen om ”folkutbytet”, har högern ideologiskt nyttjat flyktingströmmarna för att pressa ner löner och villkor på svensk arbetsmarknad. 2008 konstaterades att utan invandring skulle åldersstrukturen i befolkningen ha blivit den primära politiska utmaningen. Kvinnor föder allt mindre barn samtidigt som medellivslängden ökar. Utmaningen hanterades av en dåvarande borgerlig regering som under Reinfeldt och Borg såg till att Sverige fick den mest liberala flykting- och arbetskraftsmigrationen i Europa.

I dag finns det slutsatser att dra. Invandringen har lett till att den ekonomiska kakan i Sverige har växt och att Sverige kommer klara åldersstrukturen, till skillnad från många europeiska länder. Men migrationen har också gjort Sverige mer ojämlikt. Desom tjänat på invandringen är de redan välbeställda samtidigt som löntagare utsatts för negativ konkurrens.

Den nya svenska demografin kräver en politik där språkutmaningarna inte får underskattas. Kunskaper i det svenska språket har visat sig vara en avgörande faktor för den enskildes möjlighet att träda in i arbetslivet och samhällsgemenskapen. 2009 års språklag anger att svenskan är samhällets gemensamma språk och att det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

Trots detta slutför majoriteten av de som börjat på SFI aldrig utbildningens sista kurs. Detta gör att man inte heller har behörighet till fortsatta studier i svenska på komvux på grund- och gymnasienivå. Av de 333 000 individer som var inskrivna som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen i september 2022 var 155 000 födda utanför Europa. Orsaken till arbetslösheten är primärt bristande språkliga kunskaper samtidigt som jobben som inte kräver kunskaper i det svenska språket, har blivit allt färre. Skolinspektionens senaste granskning visar att språkundervisningen skiftar i kvalitet. Totalt 80 procent av de granskade verksamheterna behöver utveckla undervisningen om elevunderlaget ska lära sig grundläggande svenska.

Förslaget om att införa språkkrav vid permanent uppehållstillstånd kan sätta en norm för vad vi som samhälle förväntar oss av nya svenskar. Men vad gäller den verkliga utmaningen om att införa kvalitetsbaserad SFI- undervisning, arbetsmarknadsinsatser för nyanlända, språkutbildning i arbetslivet eller en aktiv språkpolitik för samhällsgemenskap, ekar det tomt på förslag från Tidöpartierna. Införandet av språkkrav är långt från tillräckligt.

Lawen Redar, kulturpolitisk talesperson (S). Leder den socialdemokratiska politikutvecklingsgruppen ”Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk