Nato Socialdemokraterna har goda möjligheter att förhandla kring undantag och skrivningar.
I veckan var det två år sedan Socialdemokraternas partistyrelse beslutade lämna alliansfriheten och förorda ett svenskt Natomedlemskap. Processen kan man ju ha synpunkter på, men det är lite överspelat. Beslutet däremot finns skäl att påminna om: ”Partiet ska verka för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Socialdemokraterna ska därmed verka för att Sverige, om ansökan godkänns av Nato, uttalar ensidigt förbehåll mot utplacering av kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium.”
Det första, ansöka om medlemskap, gick ju fort. Inte svårt när man har regeringsmakten. Dagen efter partistyrelsens beslut lämnade Sverige in Natoansökan. Det andra däremot, kärnvapen och permanenta baser, är det slående tyst kring. Trots att det just nu är uppe för behandling i och med DCA-avtalet med USA.
Sverige har ingenting som talar om vad vi anser om kärnvapen på svenskt territorium.
Vad gäller fasta militärbaser så etablerar amerikanska militären sig inte på samma sätt som tidigare. Nu hyr de liksom in sig på befintliga baser i värdlandet. I Sverige är det 17 militärbaser som ska avdela mark till amerikansk militär. Det kan tyckas problematiskt i sig, men påhejarna liknar det vid diplomatiska beskickningar. Fast en hel massa och utspridda över hela landet och på militär mark. Dessutom ges de enligt avtalet tillträde till hamnar och flygplatser. På inget av dessa ställen har Sverige rätt till insyn i vad som sker. Vi ger utländsk militär tillträde att fritt operera i hemlighet inne på 17 av våra militärbaser. Som om det inte vore nog lyder de inte under svensk lag inne på baserna. Jag skulle säga att det är tämligen likt ”permanenta baser”. Kanske värre till och med eftersom de är inne på svenska militärbaser.
Och det där med kärnvapen då? Norge och Danmark har i sina DCA-avtal gjort precis det som partistyrelsens beslut säger. De har skrivit in ett undantag mot kärnvapen. Finland har ett nationellt förbud mot kärnvapen. I deras DCA-avtal hänvisas till detta. Sverige har ingenting som talar om vad vi anser om kärnvapen på svenskt territorium. Regeringen hävdar att det inte behövs eftersom vi har ett gammalt principbeslut i riksdagen. Jo så är det, men uppenbarligen tycker inte våra grannländer att nationella principer räcker för ett litet land när världens största militärmakt etablerar sig.
I veckan försökte Ulf Kristersson sig på konststycket att försvara eventuella kärnvapen i Sverige genom att hävda att det nog kan vara okej i krigstid. Och eftersom vi inte får veta vad som sker inne på baserna så kan man tolka hans uttalande som ett tyst medgivande för att påbörja etablering av kärnvapen. Skrämmande, men också befriande att någon svarar ärligt på riskerna med ett avtal där vi upplåter militär mark, utan insyn, utanför lagens räckvidd och utan undantag för kärnvapen.
Om några veckor fattar riksdagen beslut i frågan. Varje regering vill ha breda överenskommelser i den här typen av beslut. Det ger Socialdemokraterna goda möjligheter att förhandla med regeringen kring undantag och skrivningar. Så gör det. I enlighet med partistyrelsens beslut om nej till permanenta baser och kärnvapen på svensk mark.
Veronica Palm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
