Lars Jederlunds nyutgivna bok ”Hela Europas krig – Vår framtid avgörs i Ukraina” (Hjalmarson & Högberg Bokförlag, 2024). Foto: Annicka Istemo

Recension En välskriven, lättläst och pedagogisk handbok om kriget i Ukraina. Det tycker Manne Wängborg som har läst Lars Jederlunds nyutgivna bok om kriget. 

Det rättsvidriga och urskillningslösa kriget i Ukraina, med ständiga folkrättsbrott och hänsynslösa terrorangrepp på civilbefolkningen, ägnas stor och berättigad uppmärksamhet i nyhetsförmedlingen. Detsamma gäller även bokbranschen som nu översvämmas av skrifter om Ukrainakriget. Det är trångt om utrymme för kriget i Ukraina och svårt att tränga sig in i den aktuella bokutgivningen också.

Det är djärvt att i bokform försöka skildra ett så föränderligt och oförutsägbart skeende som kriget i Ukraina. Lars Jederlunds nyutgivna bok ”Hela Europas krig – Vår framtid avgörs i Ukraina” (Hjalmarson & Högberg Bokförlag, 2024) är en välskriven, lättläst och pedagogisk handbok. Som framgår av titeln är Ukrainakriget ett hot mot hela Europa.

Författaren är fullt på det klara med det vanskliga i uppdraget och skriver lite uppgivet: ”Det är ofrånkomligt att denna bok i vissa delar kommer att vara daterad redan på recensionsdagen.” Så problematiskt är det nu inte. Huvudintrycket är tvärtom den imponerande bedriften att lyckas sträcka sig så långt fram i tiden. Boken sträcker sig fram till februari 2024 och täcker alltså krigets första två år.

”Stoppa kriget nu”

Lars Jederlund, som har sin bakgrund i fredsrörelsen, varvar sin egen analys med träffande citat av författare, tunga europeiska politiker och centrala analytiker, som effektivt knuffar resonemanget framåt i stora kliv. Först citerar han Estlands premiärminister Kaja Kallas’ krassa omdöme: ”Grymheter vi trodde var minnen från det förflutna har blivit dagens mardrömmar.”

Nobelpristagare in litteratur Svetlana Aleksievitj formulerar en besläktad insikt i ett citat från Dagens Nyheter den 4 april 2022, bara en dryg månad efter det ryska anfallet: ”Inför våra ögon uppstår en rysk fascism. Den ryska fascismen hotar hela världen, på ett sätt som vi känner igen från 1930-talet…”

Den ryska angriparens fientliga ambitioner kommer till uttryck i ett talande citat av det ryska utrikesministeriets oförsonliga talesperson Maria Zacharova, som den 18 juni 2022, i början av det storskaliga ryska angreppet, åskådliggör vad som står på spel: ”Det Ukraina som du och jag känt, inom de gränser som brukade gälla, existerar inte längre och kommer aldrig att existera igen.”

Lars Jederlund var en av sju klarsynta personer som tog initiativet till aktionsgruppen ”Ryssland ut ur Ukraina”, den som varje onsdag arrangerar manifestationer i den lilla parken utanför Rysslands ambassad i Fredhäll i Stockholm och som tog initiativ till beslutet av Stockholms kommunfullmäktige att döpa om denna plats till Fria Ukrainas plats. Med början, väl att märka, redan dagen före (!) Rysslands storskaliga invasion i Ukraina har aktionsgruppen snart genomfört hundra sådana onsdagsmanifestationer, som alla avrundas med att deltagarna vänder sig mot Rysslands ambassad och samfällt skanderar ”Stoppa kriget nu!” tio gånger.

190 mil lång gräns

Ryssland är inte bara Europas, utan hela världens till ytan största land. Ukraina är Europas näst största land, följt av Frankrike, Spanien och, på femte plats, Sverige. (Då är inte länder som delvis ligger i Europa, Turkiet och Kazakstan, medräknade. Turkiet är mycket större än Ukraina, Kazakstan är ännu mycket större – fem gånger större än Frankrike, sex gånger större än Sverige.) Det är en ojämn kamp Ukraina tvingas utkämpa för att försvara sitt land från sitt militärt mäktiga grannland.

Politiskt och strategiskt viktigt är det att Ukraina gränsar till fyra EU-länder: Rumänien, Ungern, Slovakien och Polen. Men minst lika viktigt är det att Ukraina också gränsar till såväl Ryssland som Belarus. Inledningen till kriget blev en brutal påminnelse om detta, i och med att ryska stridsvagnskonvojer invaderade Ukraina även direkt från Belarus.

Den rysk-ukrainska gränsen är 190 mil lång, avsevärt längre än Finlands också mycket långa gräns med Ryssland som brukar anges vara 134 mil lång. Det är en stor utmaning för Ukraina att trygga sin långa gräns med Ryssland, som den ryska krigsmakten i strid med folkrätten korsade i gryningen den 24 februari 2022. Och dessförinnan redan 2014, när Ryssland försåtligt infiltrerade och annekterade Krimhalvön i Svarta havet.

Kartlägger inställning till kriget

Lars Jederlund återger det storpolitiska förspelet till invasionen, främst från och med Putins fräna tal på en internationell säkerhetspolitisk konferens i München 2007, när han i mycket illavarslande ordalag distanserade sig från den då rådande europeiska säkerhetsordningen och framförde krav på att Ryssland egenmäktigt skulle få diktera säkerhetspolitiken främst för sina grannländer, men indirekt för hela Europa.

Även om det tog mycket lång tid för omvärlden att ta till sig detta beska piller betraktas det talet nu som en vändpunkt i Efterkrigseuropas utveckling. Sakta, alltför sakta ledde det så småningom till strategiska motdrag som kringskurit Rysslands manöverutrymme, främst NATO- och EU-ländernas växande klarsyn och förstärkta sammanhållning och, samtidigt, bland annat Finlands och Sveriges NATO-medlemskap. Påtagliga bakslag för den sluge och illvillige nye tsaren i Kreml.

Lars Jederlund dissekerar förtjänstfullt Putin-sympatierna i de europeiska politiska partier som redan ingår eller nu ställer upp i det förestående valet till Europaparlamentet. Författaren redovisar också en kort, men kritisk – och självkritisk – kartläggning av inställningen till kriget i Ukraina och Rysslands invasion hos svenska fredsrörelser som han själv varit del av:

”När Svenska Freds och andra argumenterar för förhandlingar, motsätter sig vapenstöd till Ukraina och talar om ”dialog”, så är det exakt vad Putin vill höra. De politiska vägval dessa organisationer har gjort är mycket olyckliga.” Lars Jederlund avrundar: ”Det var därför jag själv avsade mig mitt medlemskap i Svenska Freds efter över 40 år.”

Manne Wängborg, före detta ambassadör