Anders Ferbe. Bild: Denny Lorentzen/Washington State Dept of Transportation, Flickr
Anders Ferbe. Bild: Denny Lorentzen/Washington State Dept of Transportation, Flickr

Pensionsåldersutredningen bortser från den svenska modellens grundprincip. Inte heller tar man hänsyn till att den faktiska arbetsmiljön varierar kraftigt, skriver Anders Ferbe, ordförande IF Metall.

Antalet pensionärer i förhållande till de som arbetar stiger i Sverige. Det innebär att vi måste bli fler som jobbar längre för att pengarna ska räcka till att ge varje individ en pension som det går att leva på. Regeringen tillsatte därför en utredning för drygt två år sedan som fick i uppgift att lämna förslag i frågan.

Pensionsåldersutredningen lämnade sitt slutbetänkande i våras och nu har IF Metall och flera andra instanser lämnat sina synpunkter på utredningens förslag.

Att en flexiblare pensionsålder behövs tillsammans med en rad andra åtgärder och incitament för att få fler att jobba längre är självklart och något som IF Metall skriver under på. Det säger sig självt att mer pengar måste in i systemet när fler är i behov av en pension som det går att leva på. Utredningen innehåller också flera bra tankespår kring detta.

Tyvärr brister det när det kommer till de skarpa förslag som utredningen lämnar, speciellt gällande delen som handlar om tjänstepensionen.

Utredningen föreslår en lagändring som innebär att tjänstepensionen tidigast ska få betalas ut vid 62 års ålder. Nuvarande åldersgräns är 55 år. IF Metall kan inte annat än att skarpt avvisa utredningens förslag om en sådan lagändring. Det finns två huvudanledningar till detta.

Den första och viktigaste är att förslaget, om det skulle bli verklighet, skulle få en markant negativ inverkan på lönebildningen och arbetsmarknadens parters rätt att fritt träffa avtal med varandra.

Senast i förra avtalsrörelsen skapades nya lösningar för delpension och i snart nog vart enda ett av IF Metalls drygt 40 kollektivavtal med olika arbetsgivarparter finns överenskommelser om till exempel arbetstidsförkortning, pension och delpension. Dessa överenskommelser bygger på nuvarande bestämmelser i lagen där tjänstepensionen kan betalas ut från 55 år och går inte att frikoppla från andra överenskommelser i avtalen, som till exempel lönenivåer och avtalens längd.

Blir förslaget verklighet innebär det stora problem, både för gällande avtal och möjligheten att även i fortsättningen träffa långa avtal som ger den stabilitet som svensk samhällsekonomi så väl behöver. Slutsatsen blir att utredarna har valt att bortse från den svenska modellens grundprincip om att lönebildningen i Sverige ska ske utan statlig inblandning. Detta ser vi naturligtvis mycket allvarligt på.

Den andra anledningen är vår insikt om att arbetsmiljön inom olika branscher på den svenska arbetsmarknaden varierar kraftigt. Bland IF Metalls medlemmar ligger den genomsnittliga pensionsåldern i dag under 62 år. Det beror inte på att reglerna för tjänstepension är för generösa utan på att arbetsmiljön gör att man helt enkelt slits ut i förtid.

För till exempel gruvarbetare finns det, genom vårt avtal med gruvarbetsgivarna, möjlighet att gå i pension vid 60 års ålder för den som arbetar under jord och allt vad det medför av psykiska och fysiska påfrestningar. Skulle utredningens förslag bli verklighet riskerar denna möjlighet att försvinna.

Våra medlemmar är med rätta mycket oroade över utredningens förslag och att i framtiden tvingas fortsätta arbeta trots att hälsan inte medger detta.

Det står helt klart att beslutsfattare i regering och riksdag behöver få en bättre bild av vad en ändring i lagen gällande ålder för uttag av tjänstepension skulle innebära för den svenska modellen och för de som jobbar inom industrin.

Vi på IF Metall bidrar gärna med fakta om våra arbets- och avtalsvillkor som så uppenbarligen behövs för att kunna fatta rätt beslut.

Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall