I en studie av valrörelsen 2006 kunde medieforskaren Kent Asp belägga en förskjutning. Nyhetsbevakningen av de rödgröna och särskilt Socialdemokraterna var mer negativ än av den borgerliga alliansen.

Fyra år senare är det ännu värre. Den negativa behandlingen av särskilt Mona Sahlin har nu passerat en moralisk gräns. Svenska Dagbladets nyhetsbevakning upprätthåller någon form av allsidighet och opartiskhet. Dagens Nyheter är varken det ena eller andra.

Aftonbladet följer räddhågset och ängsligt med i trenden. Medan Expressen har bedrivit en synnerligen konsekvent kampanj mot de rödgröna i allmänhet och Socialdemokraterna i synnerhet. Särskilt ansatt är Mona Sahlin. Om sanningen ska fram är Expressen alliansens bästa valarbetare. Fredrik Reinfeldt kan egentligen lägga ner sin egen valkampanj.

Expressens vinklingar bara den senaste veckan talat ett entydigt språk. De fokuseras på en person: Mona Sahlin. Det minst negativa är en artikel från IF Metalls familjedag på Kolmården: ”Här regerar Sahlin – långt från usla väljarsiffror”. I övrigt är det rubriker av typen: ”Sju dagar kvar – sen avgörs hennes framtid”. Mona Sahlin är sedan ”knockad”. Det pågår parallellt en ”desperat kamp för att rädda Mona”. Sahlin har erbjudits skjuts med helikopter, men hon ”vägrar komma till sista valdebatten i TV4”. Därutöver är det fråga om valfusk och chocker av olika slag.

Åtta dagar före valet ägnade Expressen fyra sidor åt den 15 år gamla ”Tobleroneaffären”. Expressen begår alltså ett slags karaktärsmord på en politiker. Tidningen står för en brittifiering av de svenska medierna. Expressen är i dag en svensk variant av The Sun. Tidningens historiska behandling av Mona Sahlin ger en tragisk relief till årets valrörelse. Redan under valrörelsen 1994 jagade tidningen Mona Sahlin. Begreppet ”Mosa Mona” myntades. Sedan fällde Expressen henne under Tobleroneaffären. Mona Sahlin blev aldrig partiledare den gången. 2010 försöker Expressen göra henne omöjlig som statsminister.

Den antisocialdemokratiska självförståelsen i Expressen tydliggjordes i måndags. Aftonbladet gav en någorlunda nyanserad beskrivning av söndagens duell mellan Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. Expressen beskrev debatten som ”storslam” för Fredrik Reinfeldt. Pr-konsulten Paul Ronge, med en bakgrund på Expressen, har tidigare försvarat Expressen. Men även han var nu kritisk. Till Resumés nättidning förklarade han att Expressens bevakning i måndags var ”på gränsen till ohederlig”: ”Jag känner igen en övervinkling när jag ser den, och det här är far out”.

Far out, var ordet. 2010 kommer att gå till historien. Det var året som The Suns mediala ande definitivt kom till Sverige. I Expressens sorgliga skepnad. När kommer den självrannsakande debatten bland journalisterna på Expressen och i andra medier?