Att förändra vad som spelas i högtalarna på klubbar runt om i Sverige är en av många bitar i jämställdhetspusslet, skriver initiativtagaren till projektet Ursäkta! Vad spelas i högtalarna.
Det svenska samhället är kantat av strukturer som bidrar till att cementera patriarkala grundföreställningar.
På 50-talet stod hemmafruidealet som högst, men under 60-talets feministiska våg ifrågasattes denna roll. Hemmafrun är ett minne blott, men statistiken visar något annat. Det är nämligen endast 11 procent av männen som delar lika på föräldraledigheten, och denna situation är som bekant inget undantag i vårt jämställda samhälle.
Musikbranschen kritiseras återkommande för att vara mansdominerad. Debatterna avlöser varandra, men samtidigt går jämställdhetsarbetet förvånansvärt långsamt. För tillfället diskuteras bristen på kvinnliga låtskrivare i Melodifestivalen, men patriarkala strukturer gör att bilden kommer att vara likartad nästa år. Inom klubbvärlden talas det ofta om bristen på kvinnliga bokningar eller att manliga DJ:s är överrepresenterade. Återigen handlar det om strukturer och vilka som driver klubbarna.
En av invändningarna mot att boka jämställt är den påstådda bristen på kvinnliga artister eller att kvinnor inte lockar tillräckligt många besökare. Arrangörer anser således att det är omöjligt att skapa en mer jämställd miljö. Detta är bara idioti. Det gäller att förändra strukturerna på plats.
Ett alternativ är att se över vad som spelas i högtalarna. Av egen erfarenhet rör det sig ofta om manlig totaldominans, men konserter på traditionella klubbar ska inte behöva betyda att majoriteten av alla låtar har män som avsändare. Det är både trist och oacceptabelt. Det gäller däremot att skapa en miljö som inkluderar långt fler, och ett bevis för att många klubbar spelar ojämställt, är att allt fler arrangörer nischar sig som jämställda. Detta hade inte varit lika intressant om fler reflekterade över sina spellistor.
För att råda bot på dessa förlegade strukturer – som förstärker invanda mönster i stället för att skapa musikalisk bredd – har jag startat jämställdhetsprojektet Ursäkta! Vad spelas i högtalarna? tillsammans med Pusterviks-arrangörerna Elin Hedman och Woody-Kim. Vår målsättning är att medvetandegöra vad som spelas i högtalarna på klubbar runt om i Sverige, för att på så sätt skapa förutsättningar för en mer jämställd klubbkultur. Och detta är en av många bitar i jämställdhetspusslet.
Jag anser även att manliga DJ:s har ett ansvar att tänka jämställt, för att på så sätt bana väg för en mer mångfasetterad klubbmiljö – detta är ett utmärkt sätt att minska det patriarkala arvet, som år efter år fortsätter att utöva makt. Det gäller att höja medvetandet. Och vi män måste ta ett steg tillbaka eller aktivt delta i debatten. Vi kan inte stå bredvid.
För en tid sedan skrev ståuppkomikern Mårten Andersson att kvinnliga komiker inte lockar lika många besökare och i hans fall kan det säkert stämma. Har du en profil som lockar till sig en viss publik, försvinner givetvis din krets om bilden förändras. Men problemet ligger inte i att kvinnor lockar mindre folk, utan i att klubben i sig har en särskild grundstruktur.
Jag vill påstå att argumenten för att inte boka jämställt är likartade. Ofta är det män som arrangerar och de skapar en miljö som är strukturerad efter egna normer och föreställningar, där manliga artister dominerar i högtalarna utan att detta ses som ett problem. Det är lätt att inbilla sig att kvinnliga artister inte lockar lika många besökare om miljön omedvetet fortsätter att präglas av patriarkala strukturer.
Daniel Andersson, initiativtagare till projektet Ursäkta! Vad spelas i högtalarna och Göteborgsredaktör för Rockfoto
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
