Valet i Iran verkar bli en kamp mellan konservativa krafter och de som vill se ökade reformer i landet, skriver Jytte Guteland (S), Azadeh Rojhan Gustafsson (S), Pernilla Stålhammar (MP), aktiva i Svenska Irankommittén.

Iran har varit i händelsernas centrum det senaste året. Avtalet om kärnenergiprogrammet och de efterföljande lyfta sanktionerna har fått stor uppmärksamhet runt om i världen.

Samtidigt som vissa betraktar landet som den kanske viktigaste strategiska partnern i regionen, framför allt i kampen mot Daesh, är situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran akut.

Yttrandefriheten är starkt begränsad, barn- och tvångsäktenskap är vanligt förekommande, antalet verkställda dödsstraff ökade dramatiskt 2015 och en låg ålder för straffrättsligt ansvar leder till att barn döms till döden. Behovet av reformer är stort.

Men tyvärr ser det inte särskilt positivt ut.

En godtycklig granskningsprocess ger ett konservativt väktarråd möjligheten att diskvalificera kandidater på grund av ideologiska grunder, inklusive kön, utbildningsnivå, och religionsutövning.

Reformvänliga från olika politiska grupper har valt att sätta sina meningsskiljaktigheter åt sidan och enas om en gemensam lista på kandidater för att på så sätt förbättra sina chanser att komma in i parlamentet. Man har även närmat sig konservativa pragmatiker. Allt för att minska de mest hårdföras inflytande i parlamentet och skapa mer arbetsro för den sittande presidenten Hassan Rohani.

Samma dag som parlamentsvalet äger rum ska även ledamöter till Irans expertråd väljas. Rådet är ett i huvudsak ceremoniellt organ vars främsta uppgift är att utse landets högste ledare. Eftersom den nuvarande 76-åriga Ayatolla Ali Khamenei, enligt uppgift, inte är vid särskilt god hälsa kan det bli aktuellt att välja en ny andlig ledare inom en snar framtid. Vilka som väljs till expertrådet blir därför ännu viktigare. Fler reformvänliga ledamöter av rådet skulle kunna innebära att en mer progressiv högste ledare väljs nästa gång.

Inför årets valomgång bedriver de iranska reformisterna många kampanjer för att få folk att gå och rösta. Med uppmaningen till sina anhängare att visa sig starka trots de tunga motgångarna är förhoppningen att denna gång kunna ändra maktbalansen i parlamentet, bort från de konservativa.

Valen på fredag är avgörande för hur landet kommer att fortsätta utvecklas de närmaste åren.

Rouhani har redan visat tecken på förändringsvilja – både inrikespolitiskt och i sina relationer med omvärlden. Kärnenergiavtalet har bättrat på relationerna till både USA och EU. Om fler reformister lyckas ta plats i både parlamentet och expertrådet kommer vi förhoppningsvis att kunna se fler framsteg i relationen mellan Iran och resten av världen.

Ett mer reforminriktat parlament kan ge Rouhani större manöverutrymme att initiera förändringar och lätta på restriktioner för till exempel iransk media. En positiv utveckling är också nödvändig för alla de politiska fångar som sitter i husarrest eller fängslade och för att få stopp på den utbredda användningen av dödsstraff.

Ett mer öppet och progressivt Iran vore även betydelsefullt för utvecklingen i regionen. Landet skulle på sikt kunna bli en part att lita på i en region som är i stort behov av ökad stabilitet. Men det krävs reformer och Iran har fortfarande lång väg kvar att gå. Därför är valen på fredag så viktiga. Framför allt för folket i Iran.

Jytte Guteland (S), europaparlamentariker & ordförande i Svenska Irankommittén
Azadeh Rojhan Gustafsson (S), riksdagsledamot & ledamot i Svenska Irankommittén
Pernilla Stålhammar (MP), riksdagsledamot & ledamot i Svenska Irankommittén