Börserna rusar men ekonomiernas återhämtning går segt. Lösningen är omfördelning från kapitalägare till löntagare. “Kapitalägarnas avkastningskrav är inte en nödvändighet för att bevara kapitalismen”, menar forskaren Erik Bengtsson.
Börserna har rusat sedan fem år tillbaka men västvärldens ekonomier går fortfarande segt efter 2008 års ekonomiska kris. Det aktualiserar frågan om fördelning mellan arbete och kapital, enligt Erik Bengtsson, ekonomhistoriker vid Göteborgs universitet och författare till LO:s rapport Samhällsekonomi i koma.
– Nu är vi i en situation där kapitalägarnas avkastningskrav ideologiskt ses som en objektiv nödvändighet för att bevara kapitalismen, alla andra måste vara passiva och låta kapitalägarna plocka ut så mycket de vill ha, säger han.
Rapporten konstaterar att reallönerna har ökat men att löneandelen, alltså löneökningarna minus produktiviteten, successivt har sjunkit sedan 1980. Samtidigt har kapitalandelen ökat.
– Det är den internationella trenden. Sverige är det enda undantaget, här står löneandelen stilla på en låg nivå, men vi riskerar att dras med i den internationella negativa spiralen, säger Erik Bengtsson.
Konsekvenserna av den ojämna fördelningen mellan löntagare och kapitalägare är inte bara ökade klyftor och segregation. Det gör det också svårare för västvärldens ekonomier att återhämta sig efter den ekonomiska krisen.
– Den ojämna fördelningen har en negativ effekt på efterfrågan och det får stor betydelse eftersom löntagarna står för 70 procent av konsumtionen.
Lösningen är en mer offensiv lönepolitisk strategi internationellt som inte bara erkänner kapitalägarnas utgångspunkt för kapitalismen.
– Kapitalägarnas krav ska inte ses som centrala naturlagar för vad som är bäst för alla och att resten får nöja sig. Vi behöver en förutsättningslös lönepolitisk diskussion om hur kapital ska fördelas, säger Erik Bengtsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
