Bild: Flickr/Jeroen Wolfers
Bild: Flickr/Jeroen Wolfers

förlossningsvård Bristningar av tredje eller fjärde graden till följd av förlossning minskar i Sverige sedan 2010. Men skillnaderna är stora mellan landstingen. Halland har lägst andel förlossningsskador.

5,1 procent av förstföderskor och 1,3 procent av omföderskor fick allvarliga bristningar i samband med förlossning år 2016, visar siffror från Socialstyrelsen. Det är en liten minskning jämfört med 2010 då 6 procent av förstföderskor fick en bristning av grad 3 eller 4.

I Region Halland ledde 2,3 procent av förlossningarna för förstföderskor 2016 till allvarligare bristningar. Det här kan jämföras med Jämtland-Härjedalen som har bottenplaceringen och där motsvarande siffra var 6,7 procent. Därefter följer Stockholm och Gotland med 6,5 procent vardera.

– Kortfattat kan man säga att vi har arbetat väldigt länge med att medvetet undvika att förlossningsskador uppstår, genom utbildning och övningar. Vi är också en ganska lite klinik, med 2 000 förlossningar om året, så det är ingen Stockholms-stress.

diagram förlossning

Det säger Joanna Stiller-Lindskog, överläkare på KvinnoklinikenVarbergs sjukhus, för att förklara varför Halland har lägst andel förlossningsskador i landet.

Olof Stephansson är förlossningsläkare och forskare på Karolinska Institutet, samt sakkunnig på Socialstyrelsen. Han säger att skillnaderna i bristningar mellan de olika landstingen och regionerna i stort sett speglar hur aktivt vården arbetar med att förebygga förlossningsskador, snarare än att det skulle handla om att man är mer eller mindre duktiga på att registrera skador.

Eftersom det mesta inom vården styrs efter registrerade diagnoser och då förlossningsvården har varit särskilt granskad i den politiska debatten på sistone, bidrar det till att skärpa upp dokumentationen av förlossningsskador, menad Olof Stephansson.

– Det som fortfarande kan skilja sig åt är hur man går till väga i bedömningen av förlossningsskador, vilka och hur många som är inblandade, säger Olof Stephansson och syftar på den undersökning som görs av varje person som har fött barn efter förlossningen.

Om personalen är pressad eller har dålig kunskap om förlossningsskador, kan det leda till att dokumentationen av allvarliga bristningar blir sämre än den skulle ha blivit om man rådfrågat en kollega och ibland en läkare.

Till dem som har satsat extra mycket på att arbeta förebyggande med att undvika förlossningsskador hör Region Halland och Västra Götaland, enligt Olof Stephansson. Även Stockholm har börjat ett sådant arbete, men mycket senare, och där är de allvarliga bristningsskadorna fortfarande många.

När det gäller att förebygga bristningar av grad 3 eller 4, också kallat sfinkterrupturer, handlar det bland annat om att barnmorskan fokuserar på mellangården, även kallat perineum, och kan trycka emot när barnet är på väg att födas fram.

På Varbergs sjukhus har alla barnmorskor utbildats kring hur man arbetar på det sättet.

– Vi jobbar också väldigt mycket med teamarbete, och har undersköterskor som är med och kan avlösa under förlossningen så att barnmorskan kan gå ut och äta lite och gå på toa, för att kunna ha kraft och energi när det behövs som mest, säger Joanna Stiller-Lindskog.

Att bebisen behöver dras fram med hjälp av sugklocka utgör den största risken för att allvarliga bristningar ska uppstå.

– Vi har utbildning och övar i teamet varje halvår om hur vi ska lägga sugklockor för att det ska bli så bra som möjligt, genom simulerade situationer med dockor. Blir det en sfinkterruptur så samlas vi och pratar om det efter förlossningen, säger Joanna Stiller-Lindskog.

En annat positiv faktor, enligt Joanna Stiller-Lindskog, är att personalomsättningen på förlossningsavdelningen är låg så de flesta känner varandra.