TCO vill ta krafttag mot ungdomsarbetslösheten och det faktum att alltför många ungdomar lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. På ett seminarium i går presenterades ett förslag till en reform – ett utbildningslyft/utbildningsskyldighet för unga mellan 16 och 25 år.

TCO vill lägga ett tyngre ansvar på både samhället och individen för att komma till rätta med problemet. Kommunerna ska ges ett tydligare ansvar för att söka upp och erbjuda ungdomarna kompletterande studier i kommunala utbildningscentra som ska byggas upp runt om i landet. De ungdomar som deltar i programmet ska erhålla ett vuxenstudiestöd som ska vara så pass generöst ”att det går att leva på”.

Men erbjudandet är inte ovillkorat. De ungdomar som tackar nej till programmet ska även förlora rätten till ersättning från övriga sociala trygghetssystemen. TCO tycker själva att förslaget ger en bra balans mellan rättigheter och skyldigheter. De hänvisar till att alla typer av ersättningar från trygghetssystemen redan i dag är villkorade och förenade med någon typ av motprestation. Förslaget följer endast samma princip, anser TCO.

Förslaget är bra till vissa delar. Samtidigt som grundskolan och gymnasieskolan misslyckats har vuxenutbildningen slaktats. Här finns ett skriande behov. Men att koppla rätten till utbildning med rätten att ta del av samhällets yttersta skyddsnät, socialbidraget, är inte rätt väg att gå.

Här hopar sig också frågetecknen. Gruppen ungdomar som står utanför både arbetsmarknaden och utbildningssystemet är heterogen. För vissa kan möjligtvis denna typ av piska/morot vara positiv och innebära en andra chans. För andra kommer det innebära ytterligare ett tvång och ytterligare ett misslyckande – och därmed förlorat socialbidrag och än värre utslagning. Det finns även en grupp som, av olika anledningar, inte har möjlighet att ta sig igenom gymnasieskolan.

TCO menar inte heller att alla ska erbjudas/tvingas in i utbildningsgarantin. Utan endast de som har en ”rimlig chans” att klara av det. Men vem ska avgöra det? Hur ska urvalet gå till? Det här öppnar upp för godtycklighet och rättsosäkerhet.

Man kan också ställa sig frågan om det är rimligt att bygga upp en helt ny utbildningsinstitution. Det skulle ju kunna vara en idé att satsa resurserna på redan existerande, såsom det hårt sargade komvux.

Dessutom berör förslaget inte roten till problemet: grundskolan och gymnasieskolan. Att så många unga går ut skolan utan fullständiga betyg är ett underkännande av systemet. Här behövs nytänkande och resurser.