EU-kommissionen försöker nu ytterligare vidga sitt inflytande över den nationella lönebildningen. Det är helt oacceptabelt, skriver Helena Johansson, internationell chef TCO.

EU-kommissionen vill, i sina försök att bekämpa krisen, öka möjligheterna att styra medlemsländernas ekonomier och försöker nu också skaffa sig mer kontroll över den nationella lönebildningen.

Enligt EU-fördraget ligger lönefrågor utanför EU:s befogenheter. Trots det uppmanade EU-kommissionen i det ”sysselsättningspaket” man lade fram förra våren medlemsstaterna att införa system för minimilöner och modernisera lönebildningen så att den bättre skulle stämma överens med produktivitetsutvecklingen.

I praktiken handlade det om att lönerna enklare skulle kunna sänkas i länder med dålig ekonomi. Kommissionen föreslog också att man skulle forma ett system för trepartsöverläggningar på EU-nivå, där EU med regeringarna och arbetsmarknadens parter skulle kunna diskutera löneutveckling, produktivitet, inflation, ar­betslöshet, inkomstskillnader med mera.

Nu sätter man planerna i verket och bjuder, via den europeiska sysselsättningskommittén, in till ett trepartsmöte i februari för att diskutera lönebildningsfrågor. Tanken är att slutsatserna från mötet så småningom ska avspeglas i de rekommendationer till olika länder som behandlas på rådsmötet innan sommaren.

Det fanns redan tidigare oroande tecken på att respekt för nationell lönebildning och parternas oberoende inte står särskilt högt i kurs hos EU-kommissionen. Förra året rekommenderade man exempelvis åtta EU-länder (Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Malta och Slovenien) att sänka lönerna.

När det gäller Grekland har FN-organet ILO (Internationella arbetsorganisationen) reagerat starkt. Man varnar för utvecklingen och uppmanar den grekiska regeringen att påbörja förhandlingar med arbetsmarknadens parter. Framför allt kritiseras de många ingreppen i den fria förhandlingsrätten, vilka ILO anser kränker internationella regler om fri förhandlingsrätt.

Grundläggande fackliga rättigheter, som organisationsfrihet och rätten att förhandla kollektivt är en del av de mänskliga rättigheterna. De skyddas av bindande internationella konventioner och får inte kränkas!

Även om Sverige hittills klarat sig lindrigt undan kommer EU-kommissionens bristande respekt för fackliga rättigheter och parternas oberoende, och försöken att påverka den nationella lönebildningen, på sikt även att påverka oss. Redan förra året hade man synpunkter på lönebildningen i Sverige, även om de inte medförde några konkreta åtgärder.

Trepartsmötet i februari innebär något helt nytt och kommissionen försöker nu ytterligare vidga sitt inflytande över den nationella lönebildningen. Det är helt oacceptabelt.

TCO har tillsammans med LO och Saco de senaste åren konsekvent kritiserat EU-kommissionens försök att styra lönebildningen. Det finns också en samsyn över partigränserna om att EU inte ska lägga sig i den nationella lönebildningen och vi har vid flera tillfällen fått stöd från regeringen för vår kritik i sakfrågorna. Ibland har vi också lyckats förbättra skrivningarna från EU. Det är erfarenheter vi ska ta fasta på.

Helena Johanson, internationell chef, TCO