Bild: stock.xchng

Förra tisdagen tog Litauen ytterligare ett steg på den europiska hbt-skamstegen. Då röstade en överväldigande majoritet i parlamentet (67 för, 3 mot, 4 nedlagda) för en lag som förbjuder "främjande av homosexualitet". Enligt lagen, som ännu inte har trätt i kraft, kommer det att bli straffbart att sprida någon som helst information där hbt-personer eller homosexualitet framstår i positiv dager till barn och ungdomar under 18 år.

Vilket straff som väntar den som bryter mot lagen är ännu oklart, men hbt-aktivister i Litauen talar om en lag som kommer att innebära internetcensur på offentliga platser, som till exempel bibliotek, förbud mot böcker som behandlar homosexualitet och – inte minst – förbud mot heltäckande sexualundervisning i skolorna.

Lagen kan också komma att sätta munkavle på journalister och aktivister. I ett land där Pride-parader hittills har varit förbjudna och där homofobi grasserar i kapp med nynazistiska och konservativa rörelser är lagen ett tydligt budskap till hbt-befolkningen.

Litauen – som också planerar en lag som kriminaliserar alla aborter, även om graviditeten har orsakats av våldtäkt eller incest – är (hittills) det enda land vars lagstiftning backar i frågor som rör hbt-rättigheter sedan det har gått med i EU.

EU i sig har ingen makt över frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), eftersom de anses ha med "hälsa" att göra. Därmed faller frågorna under den så kallade subsidiaritetsprincipen som ger varje enskilt medlemsland rätt att självt utforma sin lagstiftning.  Därmed inte sagt att EU inte kan utöva diplomatiska påtryckningar.

Det så kallade 09-nätverket har sedan tidigare uppmanat Fredrik Reinfeldt och alliansregeringen att driva SRHR-frågor under det kommande EU-ordförandeskapet – dessvärre utan att få gehör för sina krav.

Här borde ordförande Reinfeldt tänka om. Inte minst eftersom Litauens agerande inte bara är en krigsförklaring mot en redan hårt utsatt grupp i det egna landet, utan även innebär ett hot mot det diskrimineringsdirektiv som EU-kommissionen nyligen har lagt fram. Det har varit en lång och stökig process, men i sin nuvarande form kommer direktivet att skydda hbt-personer från diskriminering i arbetslivet och på kommersiella arenor som till exempel bostadsmarknaden.

Kruxet, och det är inte litet i de här sammanhangen, är att samtliga 27 medlemsstaters representanter i EU:s ministerråd måste godkänna direktivet innan det vinner laga kraft. Hur Litauen känner i frågan är ingen högoddsare.

Att hbt-frågor måste drivas brett och som mänskliga rättigheter visar också Human Rights Watchs färska rapport Together, Apart – Organizing around Sexual Orientation and Gender Identity Worldwide.

Human Rights Watch har intervjuat ett hundratal aktivister som arbetar för hbt-rättigheter om situationen för hbt-personer i deras hemländer och läsningen är skrämmande. Rapportens kanske giftigaste kritisk riktas i avsnittet som handlar om östra Europa. Det är något för Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt att bita i medan de solar sig i statsmannaglansen det kommande halvåret.