Om människor får bestämma mer över sin arbetstid slipper de den fälla för lön och pension som deltiden är. Friheten ökar chansen att människor kan arbeta hela livet.

Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet, tar i Dagens Arbete upp behovet av en arbetstid för ett hållbart arbetsliv.

”Det är viktigt att ha arbetstider där människor upplever att de får ett bra liv, totalt sett. Där man hinner med återhämtning men också allt annat i livet som inte är arbete.”

Med pandemin kom något helt nytt: en ökad insikt för många kontorsanställda om fördelarna med att själv få styra arbetstiden hemifrån.

En annan möjlighet att få timmar till förfogande är arbetstidskonton 

Personalbristen i vården har även gjort att arbetstiderna har blivit ett sätt att locka och behålla personal. Ett aktuellt försök pågår i Mörbylånga och Borgholm på Öland som låter vårdanställda på en del äldreboenden jobba 31,5 timmar i veckan, istället för tidigare 37, med bibehållen heltidslön.

Att även ett generöst flextidssystem kan vara lösningen, visar exemplet från allmännyttiga bostadsbolaget MKB i Malmö, där de anställda har stor frihet att styra sin arbetstid själva. Det gör att husvärden David Riavalta slipper stressa med hämtningar och lämningar under sina barnveckor, tiden kan han ta igen när barnen inte bor hos honom.

Kollegan Milot Zegiri får mer chans till tid med nyfödda dottern, och kan hämta storasyster på förskolan om det är kris. Husvärdarna trivs med kombinationen av frihet och eget ansvar, vilket också innebär krav att ibland jobba utanför kontorstid, berättar de i Fastighetsfolket.

HR-chefen Karin Svensson ser framför sig ett system med fyradagarsvecka på lång sikt. ”Det finns en nyfikenhet på flexiblare arbetstider och vi konkurrerar om duktiga medarbetare. Där tror jag att detta är en viktig sak”, säger hon.

En annan möjlighet att få timmar till förfogande är arbetstidskonton, som ger frihet att själv bestämma om intjänad tid ska tas ut som lön, ledighet eller pensionsinsättning.

För exempelvis Livs medlemmar ger modellen 47,5 timmar efter ett års heltidsarbete med 40 timmars veckoarbetstid. Tid som kan ge den där extra marginalen, utan att hamna i deltidsfällans lönesänkning.

Fackförbundet Fastighets lägger i årets avtalsrörelse kravet på arbetstidskonton ”som en bombmatta på alla avtal på fastighetssidan”, som ansvarige ombudsman Nicklas Nilsson uttrycker det i tidningen Fastighetsfolket. Sådana konton finns för både arbetare och tjänstemän i byggbranschen och industrin och bör självklart även erbjudas husvärdar, maskinister, reparatörer, städare och andra berörda.

Ända sedan beslutet att åtta timmar skulle vara en normal arbetsdag klubbades av riksdagen 1919 har kampen för kortare arbetstid pågått. Men 40-timmarsveckan finns kvar och frågan om arbetstiden fortsätter att vara politiskt och fackligt sprängstoff.

Det visar inte minst demonstrationerna i Frankrike, emot president Macrons förslag om höjd pensionsålder och sättet det drevs igenom på, utan omröstning i parlamentet.

Även i den finska valrörelsen har arbetstiderna seglat upp sedan Sanna Marin, partiledaren för socialdemokratiska SDP, framfört önskemål om arbetstidsförkortning. Partiet vill göra försök med fyradagarsveckor kommande mandatperiod. Anledningen är att många människor drabbas av utmattning och att antalet sjukskrivningar är alarmerande, säger Sanna Marin i Yle.

”Vi vill att anställda ska ha rätt till äkta fritid utan trycket att vara tillgänglig för sin arbetsgivare vid varje givet ögonblick.”

Den som har kontroll över tiden kommer också att arbeta mer och längre, inte tvingas till deltid eller tidig pension.