Bild: Wikimedia/Jannice Thelander

Replik 45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven. Vi behöver kunna ha flera olika tankar och lösningar i huvudet samtidigt, om elever i behov av stöd ska få en bra utbildning. Det skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM.

I en debattartikel skriver 45 forskare om ett statsbidrag ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd” som skolhuvudmän och grund- och gymnasieskolor kan söka för att inrätta eller utveckla anpassade lärmiljöer med få elever och hög personaltäthet.

Det är regeringen som har fattat beslut om statsbidraget i februari i år och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) har fått i uppdrag att fördela det.

Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven. Det finns inte en lösning som passar alla.

När en elev har behov av särskilt stöd finns det mycket en skolhuvudman och skola kan göra. SPSM har rådgivare fördelade på 20 kontor runt om i landet för att hjälpa skolor och skolhuvudmän att se alla möjligheter som finns. Hjälpen är enkel att få från oss:

  • Det går att kontakta vår kundtjänst Fråga en rådgivare som är öppen varje dag och få direkt svar på en specialpedagogisk fråga.
  • Det går att få omfattande stöd från oss för att utveckla skolans organisation, lärarlagets arbete och få rådgivning kring hur det särskilda stödet eller anpassningen kan utformas för en enskild elev.
  • Vi erbjuder en stor mängd kurser och fortbildning till skolans personal, vi anpassar läromedel och sprider information om vilka tillgängliga läromedel det finns och vi lyfter fram forskning inom det specialpedagogiska området.

Varje år fördelar vi också på regeringens uppdrag statsbidrag till skolor och skolhuvudmän för att de ska kunna utveckla sin verksamhet så att elever får bättre stöd. På vår webbplats går att läsa beskrivningar av de olika utvecklingsprojekt som har genomförts med hjälp av de här bidragen. Det är inspirerande läsning för alla skolor och utvecklingsprojekten visar på de olika möjligheter som finns för att förbättra stödet till elever.

De skolor som söker och får det här nya statsbidraget kommer att få en kontaktperson hos oss som följer skolans utveckling. Ett år efter att pengarna har delats ut kommer vi att följa upp utifrån fyra villkor: att det har gjorts en grundlig pedagogisk utredning kring elevens behov, att eleven har varit delaktig i beslutet att gå delar eller hela sin skoldag i en mindre undervisningsgrupp, att skolan följer upp om det har varit ett bra stöd för den enskilda eleven och att skolan själva utvärderar sitt arbete med den här typen av anpassade lärmiljöer som en del av sitt systematiska kvalitetsarbete. Vi ser fram emot att få följa de skolor som får ta del av bidraget och vi ser fram emot att få visa på de många olika möjligheter som finns för att ge stöd till elever.

Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven. Det finns inte en lösning som passar alla. En elev i behov av särskilt stöd kan till exempel delta i helklass under vissa lektioner där eleven har förutsättningar för att delta. Samma elev kan i en annan del av skoldagen ingå i en mindre grupp för att det är bäst för elevens lärande. Vi behöver kunna ha flera olika tankar och lösningar i huvudet samtidigt om elever i behov av stöd ska få en bra utbildning. En skola som har kunskap om de pedagogiska konsekvenserna av olika funktionsnedsättningar, och känner sina elever, löser det bra om resurserna finns.

Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd, SPSM