Påsken är inte bara sköna dagar av påskgodis och skidresor. För många är påsken en jakt efter gratisaktiviteter och ångest över att ekonomin inte går ihop.

Om det hade funnits en officiellt antagen definition av påsklov hade den med största sannolikhet innehållit skrivningar om ägghalvor, godis, sill, snaps, fest och påskkärringar. Skidresor. Långledighet. Solsken och små gula gulliga kycklingar. Påsklov – helt enkelt.

För några. För de allra flesta.

För andra går vardagen inte ihop. Varken under påsken eller annars. Skåpen ekar tomma. I skolan har alla andras barn snygga nya sneakers. Det finns inga pengar att köpa galonisar för och det kom precis en räkning som förvandlade hela bufferten till noll. Det letas febrilt efter gratisaktiviteter för barn under påsklovet. Eller så blir det påskpyssel hemma, med toalettpappersrullar och vattenfärg. En äggkartong och lite glitter.

Nära en kvarts miljon barn i Sverige lever i familjer som är socialt och ekonomiskt utsatta. Bland ensamstående föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund lever nästan var tredje i ekonomisk fattigdom. I familjer med föräldrar födda utomlands är barnfattigdomen fem gånger så hög som i familjer med föräldrar födda i Sverige. Är du både ensamstående och har utländsk bakgrund lever du med mer än 50 procents tillförlitlighet i ekonomisk utsatthet.

Vi skulle kunna stanna där. Det ska vi inte.

För de flesta våldtäkter och sexuella övergrepp som sker i Sverige sker i hemmen, av någon närstående eller bekant. Samtidigt lägger bara fyra av tio kommuner resurser på att analysera förekomsten av våld i nära relationer och behovet av stöd och skydd i den egna kommunen.

En stor majoritet av Sveriges kommuner använder sig av ideella kvinnojourer för att hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn. Samtidigt står var fjärde jour utan bidrag för sin verksamhet.

Det gäller, beklagligt nog, året runt. Men helgledigheterna sticker ut. Då exploderar samtalen till kvinnojourerna och kvinnofridslinjen. Då tvingas fler kvinnor och barn söka skydd. Då koncentreras våld, våldtäkter och övergrepp i hemmen, för att förövarna är lediga.

Någon officiell definition av påsklov existerar inte i Sverige. Det gör inte heller någon officiellt antagen definition för ekonomisk fattigdom bland hushåll. Likväl är påsklov, barnfattigdom, social och ekonomisk utsatthet, våld i nära relationer, våldtäkter och övergrepp faktum. Och de är tätt sammankopplade, långt ifrån ägghalvorna, skidresorna och kycklingfjunen.

Påsken är inte glad för alla. Det tål att funderas över när skolorna öppnar efter påsken.