Tack vare offentlighetsprincipen fick skandalen med den engelske politikern John Stonehouse en svensk vinkel. 

Just nu visar Cmore serien ”Stonehouse”, en av de tv-serier som Håkan Bengtsson nyligen tog upp i en krönika om brittiska skandaler. Den handlar om Labourpolitikern John Stonehouse, som i flykt från anklagelser om bedrägerier fejkade sin egen död vid en strand i Florida, men blev igenkänd i Australien. Där sökte han, från arresten, hjälp från bland annat Sverige. I den detaljen, som Cmore-serien snuddar vid, blev jag, som då var Olof Palmes pressekreterare, inblandad.

Det var en kväll 1974 när BBC i London ringde och frågade om det var sant att John Stonehouse skrivit brev till statsminister Palme med bön om ett svenskt diplomatpass.

– Det vet jag inget om, svarade jag, vem påstår det?

— Er svenska nyhetsbyrå, TT.

— Ja då är det säkert sant, TT läser ju statsministerns post varje dag.

— What!?, vad menar du, läser TT statsministerns post?

— Ja, alla papper som kommer in eller skickas ut från svenska myndigheter är offentliga, enligt våra grundlagar. Det gäller även statsministerns kansli.

— You’re kidding…?!

— Nej, så är det. Sedan 1700-talet…

BBC publicerade nyheten om Stonehouses brev, och lade till en del om den svenska offentlighetsprincipen.

Dagen efter dök The Times korrespondent i Stockholm upp vid Statsrådsberedningen tillsammans med en kollega från nyhetsbyrån Reuters. De ville kolla det här med offentliga diarier. Vi tog en kaffe och jag berättade om tryckfrihetsförordningen med mera, varpå vi beslöt att hälsa på hos registratorn.

— Har du något i dag till statsministern, kanske något på engelska, föreslog jag.

Registratorn plockade fram några vykort och ett brev. Korrarna kikade på brevet, och tog plötsligt eld.

— God, we’ve got to run, this is hot!

Det som tände dem var ett brev från Lady Jackson, The Baroness of Lodsworth, lika med författarinnan och miljöaktivisten Barbara Ward, ett brittiskt högdjur. Hon ville att Olof Palme skulle arbeta för att Moder Teresa skulle tilldelas Nobels fredspris.

Egentligen var alltihop misstag. Brev som rör människors integritet eller relationer med andra länder och deras institutioner, får, och brukar, beläggas med sekretess. Just den här veckan var dock ordinarie registrator ledig, och vikariens engelska var svag …

Men, fem år senare, fick Moder Teresa fick sitt fredspris, Lady Jacksons kampanj gick i mål. John Stonehouse, däremot, fick fängelse.

Pär Fagerström