Barn till anställda inom stat och kommun har fördelar när det gäller att få jobb på samma arbetsplats som föräldern efter examen. Det visar Emanuel Wittberg i sin avhandling om korruption i Sverige.
En av artiklarna i avhandlingen handlar om huruvida familjemedlemmar på samma arbetsplats eller inom samma sektor ökar sannolikheten för nyutexaminerade samhällsvetare (till exempel sociologer eller statsvetare) att få jobb inom offentlig sektor.
– Vi kan visa att det är 2-4 procentenheter större sannolikhet att få ett kvalificerat jobb inom samma statliga myndighet eller kommun som ens förälder arbetar, säger Emanuel Wittberg, som nyligen doktorerat vid Institutet för analytisk sociologi och Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet.
Om man tittar på stat och kommun var för sig finns dock skillnader. Sannolikheten är högre att gynnas av att ha en förälder på en statlig myndighet där du söker jobb, än att ha motsvarande relation till någon inom en kommun. Emanuel Wittberg har några tankar om vad det kan bero på.
– Min bästa gissning är att statliga tjänster är mer attraktiva än kommunala för den här gruppen. Studenter med höga gymnasiebetyg och tidigare arbetslivserfarenhet har högre sannolikhet att få jobb på en statlig myndighet. Det tyder på att det är större konkurrens om de jobben. Tanken är att kontakter spelar större roll för jobb där det finns konkurrens, säger Emanuel Wittberg.
Det är också stor skillnad på att söka jobb på samma myndighet som en förälder arbetar på, jämfört med att söka jobb på en annan statlig myndighet.
– Chansen att få jobb på en annan myndighet som har en verksamhetsinriktning som liknar den föräldern jobbar på är 0,2 procentenheter högre än för gruppen nyutexaminerade i stort, så det är en liten effekt.
Resultatet är ett tecken på att kulturellt kapital, det vill säga att känna till koderna inom vissa sammanhang, och hur man orienterar sig i arbetslivet, inte är lika viktig som direkta kontakter.
Vad tyder det på att det är just på den specifika myndigheten som släktband ger såpass stor effekt när det gäller chansen att få jobb?
– Det tyder på vikten av socialt kapital, det vill säga att ha personer med inflytande och resurser i sin närhet som man kan använda sig av för att få fördelar. Föräldern kan exempelvis ha direkt inflytande över beslut som anställningar eller så kanske den kan påverka andra som fattar beslut.
Men det kan också handlar om fördelar som inte lika tydligt är korruption; som handlar om att föräldern vet vad som gäller på arbetsplatsen och vilka kompetenser som efterfrågas.
– Kanske vet föräldern att arbetsplatsen nu satsar på LEAN, och säger ”skriv i ansökan att du är intresserad av det”. Det är orättvist på ett sätt, för det kanske borde det stå i jobbannonsen i så fall. Men det är fortfarande ett gränsfall som jag inte skulle klassificera som korruption, säger Emanuel Wittberg.
Resultaten i avhandlingen visar tydligt en isolerad effekt av just personliga kontakter – något som inte kunnat visas i den offentliga sektorn tidigare.
– Jag är övertygad, baserat på min analys, om att man har fördel när det gäller att få jobb på ett ställe där ens förälder jobbar inom stat eller kommun, säger Emanuel Wittberg.
Sverige utmärker sig på vissa sätt när det gäller faktorer som är relevanta för om korruption förekommer eller inte. Å ena sidan anses vi vara ett av de minst korrupta länderna, enligt internationella jämförelser. Å andra sidan har Sverige gått långt i att införa New Public Management som styrmodell, vilket innebär att gränserna mellan offentlig och privat sektor blivit otydliga. Dessutom är kontrollfunktionerna mot korruption dåliga.
– En annan intressant aspekt är att svenska folket är inte jätteoptimistiska gällande korruptionsrisk i Sverige jämfört med vad danskar och norskar tror om sina länder.
Borde dina resultat leda till att offentlig sektor förändrar sitt sätt att rekrytera?
– Jag har inte tänkt igenom det, men jag vet att när det gäller diskriminering på arbetsplatser har man diskuterat att använda mer anonymiserade ansökningar. En annan tanke är att göra mer från utbildningsväsendet för att även personer utan kontakter ska kunna bygga nätverk under studietiden.
I en annan del av avhandlingen testar Emanuel Wittberg på motsvarande sett om familjekontakter underlättar chansen för unga vuxna att få ett hyreskontrakt i de tre storstadsregionerna. Även där visar det sig att sådana kontakter är en fördel – vare sig det handlar om kommunala eller privata hyresvärdar.
– En ung vuxen mellan 19 och 29 år som bor hemma hos sina föräldrar ett givet år har 2-3 procentenheter större sannolikhet att inom ett år bo ensam i en hyresrätt som förvaltas av en släktings arbetsgivare, jämfört med dem som inte har några sådana kontakter på bostadsmarknaden, säger Emanuel Wittberg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
