Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal.

LÖNER Siffror från Medlingsinstitutet visar att löneökningstakten tagit fart inom kommunerna under början av 2017. Ökningen tros bero mycket på satsningarna på höjda lärar- och undersköterskelöner.

Löneökningstakten i februari var 2,6 procent, medan siffran för årets första två månader var 2,4 procent, enligt Medlingsinstitutets preliminära beräkningar som bygger på statistik från SCB.

Näringslivet hade löneökningar på 2,1 procent för januari och februari, medan kommunerna drar upp snittet med nästan dubbelt så höga siffror.

– Löneökningstakten i kommunerna har tagit fart det senaste halvåret och låg i genomsnitt på knappt 4 procent i januari och februari. Troligen bidrar regeringens satsningar på lärarlöner och parternas satsningar på undersköterskornas löner till att förklara den relativt höga löneökningstakten, säger Valter Hultén, ansvarig för makroekonomisk analys på Medlingsinstitutet i ett pressmeddelande.

Inom LO finns ett missnöje över att tjänstemännen i offentlig sektor dragit ifrån dem i löneökningstakt, till följd av stor personalbrist bland lärare, sjuksköterskor och socionomer. Men Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund är nöjd med löneutvecklingen för medlemmarna 2016.

Undersköterskesatsningen, som blev 1 020 kronor i de centrala avtalen, ökade till 1 065 kronor när de lokala avtalen var färdiga. Det motsvarar en löneökning på 4,5 procent. Och för övriga grupper skedde en ökning från centralt förhandlade 520 kronor till 670 kronor lokalt, alltså 2,8 procent i lönepåslag. Snittökningen för alla i Kommunals avtalsgrupper blev 3,5 procent.*

– Antingen har fler personer fått del i undersköterskesatsningen, som exempelvis vårdbiträden eller ambulanssjukskötare, eller så har man prioriterat upp andra yrkesgrupper lokalt för att man har en vilja att ligga jämnt i löneutveckling, säger Lenita Granlund.

Hon tror att bristen på undersköterskor kommer att fortsätta leda till en bättre löneutveckling, men säger samtidigt att det blir svårt att helt komma ikapp tjänstemännen som har mer av en »marknadslön«.

– Vi måste ha vår strategi och när våra medlemmar söker jobb måste de gå in på högre löner så man får en bra löneökning hela yrkeslivet, säger Lenita Granlund.

Att lyfta fram utbildning som skäl för större löneökning är en del av strategin.

– Även de som inte tillhör vård och omsorg gynnas av de här satsningarna. När man höjer för vissa lönegrupper finns det ju mer att förhandla om lokalt.

Riksbanken spår i sin penningpolitiska rapport som kom förra veckan att löneökningstakten kommer att öka successivt under 2017 och sluta på 3,2 procent. Det här är en nedrevidering av tidigare prognos, och en följd av siffrorna i de avtal som parterna inom industrin har tecknat. Trots viss löneglidning konstaterar Riksbanken att de förhållandevis låga löneavtalen i årets avtalsrörelse, tyder på att löneökningarna totalt sett kommer att bli begränsade.

Flera ekonomer har tidigare pekat på att löneavtalen har hamnat för lågt för att inflationsmålet på 2 procent ska kunna uppnås.

Enligt Medlingsinstitutet ser löneökningarna för 2016 ut att landa på mellan 2,3 och 2,4 procent för hela ekonomin, vilket justerat för inflation innebär reallöneökningar på 1,4 procent.

 

* Kommunals statistik om löneökningar bygger på att man följer en individ från ett år till ett annat. Om alla Kommunal-anställda räknas in, inklusive personalomsättningen, blir löneökningen betydligt lägre: 2,7 procent.