Hur fungerar regeringens regler för permittering egentligen? Foto: Pixabay/ Ninni Andersson

Corona Svenskt Näringsliv och Unionen kom på onsdagen överens om ett centralt kollektivavtal om korttidspermitteringar, men vad innebär egentligen permittering i det här fallet? Och är det tillräckligt för att »rädda svenska jobb«? 

Varsel, permitteringar och krismöten har den senaste veckan varit dagliga inslag i nyhetsrapporteringen. Flygbolaget SAS vill permittera 90 procent av sina anställda. Hotellkedjan Scandic varslar hälften av personalen om uppsägning, omkring 5000 personal berörs. Stena Line varslar 950 av sin personal. Petter Stordalens hotellkedja varslar 7500 personer. För att bara nämna några.

Regeringen kallade på måndagsmorgonen till en presskonferens och presenterade ännu ett åtgärdspaket.

Den största reformen är korttidspermittering där anställda kan gå ned i arbetstid med i princip bibehållen lön och där staten skjuter in de extra pengarna.

– Ett flertal aktörer har den senaste tiden begärt möjlighet till korttidspermitteringar, vi ser också det behovet. Idag införs därför nytt system för korttidspermittering. Arbetsgivarens kostnader minskar till 50 procent om den anställde går ner i tid. Den anställde får behålla 90 procent av lönen, säger Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, på måndagens presskonferens.

– Syftet är att rädda svenska jobb, säger Emil Källström.

Permittering innebär att arbetsgivaren tillfälligt avbryter den arbetstagandes arbete, eller låter den arbetstagande gå ner i tid, utan att anställningsförhållandet i sig upphör. Arbetsgivarens lönekostnader kan minska med omkring hälften genom att staten står för en större kostnad.

»Nivån är otillräcklig«

Visita skrev tillsammans med Hotell- och Restaurangfacket HRF i måndags under ett nytt kollektivavtal om korttidspermittering. Men är det en rimlig väg för företag verksamma inom branscher vars intäkter helt har försvunnit att låta personal jobba 40 procent?

–Besöksnäringen befinner sig nu i öppen kris. Vi ser att hotellen, konferensanläggningar och restaurangerna töms, det är som att någon har släckt ljuset. Vi välkomnar det stöd vi får från regeringen men vi kommer att behöva branschspecifik hjälp att stödja besöksnäringen. Åtgärdspaketet förhindrar, i många fall, inte uppsägningar men förhoppningsvis förhindrar det konkurser, Torbjörn Granevärn, förhandlingschef Visita.

Han fortsätter:

– Det är klart att det skulle gett mer effekt om regeringen infört en möjlighet till att permittera anställda på heltid med statligt stöd upp till 100 %.

2018 arbetade 172 400 personer i yrken som har skapats av turism i Sverige. Coronaepidemin kan få till följd att upp emot 100 000 jobb under den närmsta tiden kan komma att försvinna. Många inom besöksnäringen och inom restaurangbranschen.

De senaste siffrorna från Arbetsförmedlingen vittnar om krisen. På bara den senaste veckan har 4700 personer varslats om uppsägning.

Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket HRF, säger att facket har fått reda på 6 000 varsel hittills och att de väntar på att ytterligare 4 000 kommer att läggas.  Hon är positiv till regeringens åtgärdspaket, men att nivån på 53 procent av lönekostnaden vid permittering är otillräcklig.

– Vi har ett stort intresse av att våra medlemmar får behålla jobbet och att företagen när det vänder har kompetens på plats. I dagens läge har vi dock många vittnesmål från arbetsgivare att man inte har några intäkter alls. Skattelättnader och hjälp med lönekostnader kommer hjälpa en del men i nuläget kan vi inte säga till vilken grad.

– Jag tror inte vi har sett toppen av den här varselvågen och jag tror att vi kan komma behöva se fler åtgärdspaket framgent, säger Malin Ackholt.

Permittering eller korttidsarbete?

Tidigare har möjligheten till permittering bara funnit för arbetare, tjänstemän har inte kunnat permitterats. De nya reglerna gäller både för LO-yrken och för tjänstemannasektorn. Sveriges Radio rapporterar på onsdagsmorgonen att Svenskt Näringsliv och Unionen inför korttidspermitteringar.

Men är det verkligen permitteringar som införs? Unionen själva skriver att det som tecknats är ett centralt kollektivavtal rörande korttidsarbete.

– Det råder stor begreppsförvirring. Politikerna kollar det korttidspermittering men det är ju egentligen korttidsarbete som är i ropet, säger Malin Wulkan tillförordnad chefsjurist vid fackförbundet Unionen.

Hon tror att anledningen till att åtgärden kallas permittering istället för korttidsarbete är för att syftet med stödet påminner om den permitteringsfond som tidigare fanns och som stöttade arbetsgivare under kortvariga kriser.

– Med det som är aktuellt nu då ska arbetsgivaren antingen komma överens med oss på facket om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal och annars med de enskilda arbetstagarna enligt vissa regler, medans permittering kan arbetsgivaren ensidigt bestämma över och det är då inte möjligt att permittera tjänstemän. Det finns fortfarande regler om permittering i Las men de säger att blir man permitterad så ska man ha sin fulla lön, så för de företag som nu har det svårt är det ju inget alternativ, säger Malin Wulkan

De nya permitteringsreglerna, eller utökade korttidsarbetet som det egentligen rör sig om, kan omfatta de som arbetar på en arbetsplats utan kollektivavtal om arbetsgivaren tecknar överenskommelse med 70 procent av de anställda på den enhet, så som en enskild butik eller fabrik, som är berörd.

– Varje enskild arbetstagare måste träffa en överenskommelse med sin arbetsgivare. En överenskommelse som ser likadan ut för minst 70 procent av alla anställda på den berörda enheten, säger Malin Wulkan.

Arbetsgivaren har inte rätt till regeringens stöd för korttidsarbete för arbetare som varslas. En arbetsgivare kan alltså inte få ekonomiskt stöd om hen låter en arbetstagare gå ner i arbetstid under arbetstagarens uppsägningstid.

Huruvida de nya reglerna kommer resultera i att fler får behålla jobbet tycker Malin Wulkan det är svårt att sia om. Det är upp till arbetsgivarna själva, och hur de ser på läget, sin beredskap och hur länge de tror krisen kommer att bestå.

Dan Holke, chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, är inne på samma resonemang.

– Det beror på vilken bedömning företaget gör, om man bedömer att det här är mer långvarigt så finns risken att man varslar. Det innebär ändå att man har kostnader under uppsägningstiden. Den första åtgärden är att de med korta, tidsbegränsade anställningar inte får förnyade anställningar.

Redan har 10 000 personer som jobbar extra i hotell- och restaurangbranschen blivit av med sina jobb, erfar HRF.

Är åtgärderna tillräckliga?

Förslaget om korttidspermittering föreslås träda ikraft den 7 april och gälla under 2020 men det tillämpas från och med måndagen den 16 mars.

Torbjörn Granevärn från Visita menar att det är ännu för tidigt att säga vilka effekterna blir på sikt för branschen och samhället.

– Coronaviruset slår förödande mot besöksnäringen. Hotell- och restaurangbranschen tillhör tillsammans med transportnäringen de första branscherna inom näringslivet som drabbas. Vi ser att uppsägningar genomföras i mycket snabb takt och vi och vi tror tyvärr att detta bara är början. Ju längre detta pågår desto värre kommer situationen att bli. De flesta företag kämpar nu för att sänka sina kostnader så snabbt som det går, framför allt gäller det personal- och hyreskostnader.