Bild: Johanna Senneby
Bild: Johanna Senneby

FN:s människorättskommitté kritiserar Sveriges arbete mot diskriminering, rasism och våld mot kvinnor. Den uttrycker även oro för EU-migranters begränsade rättigheter.

Det svenska arbetet med mänskliga rättigheter har för sjunde gången granskats av FN:s människorättskommitté. Kommittén består av en sammansättning av 18 internationella människorättsexperter vars syfte är att övervaka hur väl medlemsländerna efterlever FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter.

Rapporten riktar hård kritik mot Sverige på 16 områden. Bland annat för arbetet mot diskriminering, rasism, samers rättigheter, våld mot kvinnor och barn, terrorismbekämpning, signalspaning och frågor om asylrätt.

Kommittén kritiserar även risken för polisvåld – i synnerhet med anledning av de expanderbara pistolkulor som polisen sedan 2003 använder sig av – samt hur anmälningar om polisiärt övervåld utreds.

Vidare uttrycker man oro för EU-migranters begränsade rättigheter, och skriver att regeringen måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de får samma tillgång till utbildning, bostäder, och sjukvård som andra invånare i Sverige.

Regeringen svarar i ett pressmeddelande att man välkomnar kommitténs granskning.

– Den utgör en viktig del i vårt arbete för att säkerställa full respekt för våra åtaganden om mänskliga rättigheter, säger statssekreterare Per Olsson Fridh.

FN:s rapport är inte ensidigt kritisk. Bland de positiva aspekterna nämns regeringens ambition att föreslå inrättandet av en nationell institution för mänskliga rättigheter, den feministiska utrikespolitiken och regeringens hbt-strategi.

Tidigare FN-rapporter har, förutom att anmärka på brister i situationen för asylsökande, samer och funktionshindrande i Sverige, även kritiserat regeringens beslut att på begäran av USA utlämna två terrormisstänkta män som med amerikanskt flygplan skickades till egyptiskt fängelse för förhör och tortyr 2001.