Färre men mer betydande prov och ökad digitalisering. Så ser framtiden ut för det nationella provsystemet, enligt en utredning som presenterades i dag.
När regeringens utredning om de nationella proven presenterades i dag torsdag syntes två tydliga tendenser. Ökad digitalisering för att underlätta arbetsbelastningen och färre antal prov, framförallt i årskurs nio.
Dessutom ska provresultaten väga tyngre.
– Det finns stora variationer mellan skolorna i dag på det här området, i vissa skolor har 90 procent av eleverna högre slutbetyg än det resultat de fick på nationella provet. Vi behöver tydliggöra att provresultaten ska spela en stor roll för slutbetyget, sa utredaren Tommy Lagergren på presskonferensen.
Han har sedan maj 2015 sett över systemet med de nationella proven. Syftet har varit att se över hur man kan minska den stress som eleverna känner kring proven samt få bukt men den ökade arbetsbelastning som lärarna upplever och som stjäl tid från ordinarie undervisning – men också att säkerställa rättsäkerheten och likvärdigheten.
Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic poängterade vikten av att betygssättningen måste bli mer rättssäker.
– Marknadiseringen av skolan som vi ser i dag har inneburit att skolorna använder möjligheten att få höga betyg som lockmedel för att få elever, men på en global marknad klarar man sig inte med ihåliga betyg utan med reella kunskaper, sa hon.
Utredningen föreslår också att proven i större grad ska rättas av externa bedömare. Sverige har tidigare fått kritik från OECD för att de flesta lärare i dag bedömer sina egna elever.
Lärarnas riksförbund är missnöjda med att proven inte kommer att rättas centralt.
– Extern bedömning för oss är inte att proven bedöms av en annan lärare på en annan skola, säger ordförande Bo Jansson i ett pressmeddelande.
Vidare argumenterar Lärarnas riksförbund för att utredningens förslag är för försiktiga och framförallt – för långsamma.
– Vi är inte nöjda med att digitaliseringen tar så lång tid, det är alltför sent att det hela ska vara genomfört till år 2022. Det är först om sex år! fortsätter Bo Jansson.
Förändringarna beräknas sammanlagt kosta 164 miljoner under de första fem åren, för att sedan innebära en besparing på 183 miljoner mellan 2022-2025. Efter detta väntas det nya systemet innebära en besparing på 78 miljoner per år.
Förändringen i systemet med de nationella proven kommer att genomföras i följande steg:
2018
Antalet prov har minskat
De delar av proven som innebär uppsatsskrivning utförs på dator
Försöksarbete med digitalisering och extern bedömning har inletts
Relationen mellan proven och betygen har förstärkts och tydliggjorts
2019
Ett system för kunskapsutvärdering har utvecklats
2022
Hela provsystemet sköts digitalt
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
