ledare När begreppet feministisk utrikespolitik lanserades var det många som drog på munnen. Men det vore världsfrånvänt att inte uppmärksamma kvinnors brist på makt och inflytande som en avgörande fråga för fred och säkerhet i världen.

Idag vet vi vem som blir Sveriges nya utrikesminister. Oavsett vem det blir står en sak klar: Sverige behöver en stark röst i världen.

Margot Wallström har varit en sådan röst. Och det har kostat på. Det modiga erkännandet av Palestina som en självständig stat gjorde henne till persona non grata i Israel, men befäste Sveriges roll som ett land som står upp för folkrätten och för en fredlig två-statslösning i konflikten mellan Israel och Palestina.

Politiken bygger på tre R: kvinnors rättigheter, representation och resurser.

Kritiken av brotten mot mänskliga rättigheter i Saudiarabien ledde till att de mäktiga saudierna kallade hem sin ambassadör från Stockholm, och Margot Wallström hindrades från att tala på en konferens med Arabförbundet. Men samarbetsavtalet med Saudiarabien förnyades inte, och Margot Wallströms rakryggade hållning har väckt respekt världen över.

Kampanjen för att få Sverige invalda i FNs säkerhetsråd kritiserades för att den kostade för mycket (20 miljoner kronor). Men kritik från kvitto-journalisterna i Stockholm, som har ägnat fler spaltmeter åt kampanjen än åt det Sverige lyckades åstadkomma under de två år Sverige satt i säkerhetsrådet, är smällar man får ta. Sverige gjorde en utmärkt insats i säkerhetsrådet, sida vid sida med stormakterna, pålästa, på tårna och principfasta.

När begreppet feministisk utrikespolitik lanserades var det många förståsigpåare som drog på munnen. Den beskrevs som naiv och verklighetsfrånvänd. I en värld med stigande spänningar mellan stormakterna och ett allt mer svårstyrt globalt samarbete ska Sverige prata… feminism?

I själva verket vore det världsfrånvänt att inte uppmärksamma kvinnors brist på makt och inflytande som en avgörande fråga för fred och säkerhet i världen.

Utmaningarna är enorma. Enligt FN:s organ för jämställdhet, UN Women, är kvinnor fortfarande överrepresenterade bland de fattiga. Över 330 miljoner kvinnor och flickor lever på mindre än två dollar om dagen, 4,4 miljoner fler än män. I två tredjedelar av alla länder är kvinnor mer utsatta för brist på mat än män, och fortfarande på 2010-talet dör över 300 000 kvinnor varje år i samband med graviditet. Kvinnor är utsatta, och förtryckta: över hela världen hindras flickor och kvinnor från att fullfölja sin potential och sina drömmar. 15 miljoner flickor i skolåldern får aldrig chans att börja skolan, 750 miljoner kvinnor har tvingats gifta sig innan sin 18-årsdag, i 18 länder är det lagligt att förbjuda en gift kvinna att arbeta utanför hemmet, 49 länder saknar lagar till skydd mot våld inom äktenskapet.

Politiken bygger på tre R: kvinnors rättigheter, representation och resurser. Den ställer krav på att kvinnor ska ha samma rättigheter, vara rättvist representerade i parlament och vid förhandlingsbord, och ha samma tillgång till resurser som män.

Den gör det utifrån insikten om att utveckling fattigdomsbekämpning framförallt handlar om att ge kvinnor möjlighet att lyfta sig själva ur fattigdom. Och utifrån fredsforskarnas konstaterande att fredsprocesser som inkluderar kvinnor leder till en mer hållbar fred.

Må den regera länge, som tidskriften Foreign Policy skrev om den feministiska utrikespolitiken i en uppmärksammad artikel tidigare i år. Det kräver mod. Och en stark svensk röst i världen.