Regeringen måste göra en grundlig översyn av vuxenutbildningen. Inte minst mot bakgrund av den ojämna fördelningen av nyanlända personer mellan kommunerna, skriver utredaren Karin Pilsäter.

Igår skickade vi in vårt remissvar på utredningen ”Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux”.

I promemorian föreslås en utökad rätt att delta i komvux på gymnasial nivå i syfte att uppnå behörighet till både högskoleutbildning och yrkeshögskolan.

En avslutad gymnasieutbildning blir allt viktigare som inträdesbiljett till arbetsmarknaden. Förslaget om rätt till utbildning som ger högskole- eller yrkeshögskolebehörighet är i praktiken samma sak som en rätt för vuxna till studier för att avsluta en teoretisk gymnasieutbildning. Detta är bra och ett nödvändigt inslag i ett utbildningssystem för livslångt lärande.

Vi gör bedömningen att nämnda rättighet kommer att stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Detta gäller inte minst utrikes födda som redan utgör en betydande andel av eleverna inom komvux.

Det är också bra att rätten även gäller särskild behörighet till högre utbildning då det är viktigt att det val som gjorts vid 16 års ålder inte ska riskera bli livsavgörande.

Samtidigt vill vi betona att det behöver klargöras om rätten till särskild behörighet verkligen ska vara absolut.

Jag ifrågasätter starkt bedömningen att införandet av denna rätt inte kommer att påverka efterfrågan och därmed utbildningskostnaderna. Om så vore, skulle reformen helt enkelt inte behövas.

I dag är det varje kommun som avgör hur mycket pengar som avsätts till vuxenutbildning. Då det specialdestinerade statsbidraget till komvux ersattes med generellt statsbidrag 2008 drog kommunerna kraftigt ned platsantalet.

Efterfrågan på kommunal vuxenutbildning i form av SFI och grundläggande vuxenutbildning kommer att öka mycket kraftigt mot bakgrund av det ökade antalet flyktingar. Dessa utbildningar är redan idag rättighetsbaserade.

Med en rätt även till teoretisk gymnasieutbildning är vår bedömning att utbildningsvolymen kommer att behöva ökas kraftigt. Samtidigt är självklart risken helt överhängande att den enda kvarvarande delen av vuxenutbildning som kommunen råder över, den gymnasiala yrkesutbildningen, blir kraftigt nedskuren.

Därför måste regeringen göra en grundlig översyn av systemet för finansiering och planering av vuxenutbildningen. Detta behövs inte minst mot bakgrund av den ojämna fördelningen av nyanlända personer mellan kommunerna.

Det är också nödvändigt för att den gymnasiala vuxenutbildningen ska bli en fungerande del i omställningen på arbetsmarknaden.

I konsekvensanalysen saknas också helt resonemang om ett utökat behov av legitimerade lärare, som uppstår som en konsekvens av den föreslagna rätten till komvux.

Karin Pilsäter, utredare på TCO