"Vi kan inte ha några tänkte-inte-på-det-lagar." Så motiverade TCO-ordföranden Sture Nordh sitt krav i går på att riksdagen ska skjuta upp beslutet i nästa vecka om hur kroniskt sjuka ska knuffas ut ur sjukförsäkringen. Redan innan lagen klubbats kivas nu Försäkringskassan och högerregeringen för fullt om hur paragraferna ska tolkas.

Vi måste tyvärr vara brutala också mot folk som håller på att dö i cancer, för lagen medger inget annat, menar Försäkringskassan. Det var inte tänkt att det skulle blir så här, anser däremot regeringen och dess försvarsadvokater.

En av dessa, Gunnar Axén, moderat ordförande i socialförsäkringsutskottet, hävdade länge att mer trygghet skulle skapas med den nya lagen. En dataoperatör med hjärnhinneinflammation, och som fungerar bra på jobbet på halvtid men som får svår huvudvärk om han jobbar mer, beskrev Axén nyligen i radio som i "passiv" sjukskrivning och i behov av ett nytt heltidsjobb. Som spärrvakt kanske?

De senaste dagarna – när ännu fler exempel har radats upp på hur ovärdigt kroniskt sjuka behandlas – har Axén sett ut som han behövde sjukskriva sig själv och nu mest upprepat:
– Vi måste gå tillbaka och titta på detta…

Det är så dags, om riksdagen i nästa vecka ska fatta beslut i frågan. Axéns replik låter som en variant av uppfinnaren i teveserien Lorry, han som när invändningar kom mot hans hugskott med låg röst fick medge:
– Tänkte inte på det…

Här har regeringen haft tre år på sig att vrida och vända på frågan. Ändå har det uppdagats obegripliga luckor och fallgropar, som ökar det redan betydande kaoset på a-kassorna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Vad menas med "svårare" cancersjukdomar, som ska kunna göra att man får fortsatt sjukpenning? Hur många kommer att ramla mellan stolarna, bli utan ersättning och måste gå till socialen, kanske sälja huset?

– Vi vill ha trygghet i förändring, sa Fredrik Reinfeldt i sitt installationstal som partiledare. Men det som händer nu är tvärt om rättsosäkerhet och otrygghet för många tusen sjuka. Under Göran Perssons tid vid makten trycktes svårplacerade på arbetsmarknaden ut i förtidspensionering. Det var ofta grymt. Men är det mindre grymt att kroniskt sjuka, som sköter sina halvtidsjobb bra, ska tvingas lämna dem och pressas ut på en arbetsmarknad där det inte finns jobb, inte ens för friska?

TCO:s förslag om uppskov i riksdagen i nästa vecka och en omarbetning av lagen är den enda vettiga utvägen med paragrafer som är dunkla och vars konsekvenser inte går att överblicka.