Det är inte givet att domstolarna är den rätta vägen för den som vill se politisk förändring, men de portugisiska ungdomarna ger i alla fall hopp.
I veckan startade en historisk process i Europadomstolen. En grupp portugisiska ungdomar har stämt 32 europeiska stater, däribland Sverige, för klimatförändringarna.
Europadomstolen avgör om stater har brutit mot de mänskliga rättigheterna, och ett domslut är bindande för medlemsstaterna.
– Varje dag kan vi se och känna klimatkrisens effekter. Jag har fått hälso- och sömnproblem till följd av hettan och utsläppen, säger Catarina till Aftonbladet.
Det är grunden för rättegången. Ungdomarna menar att staterna måste göra mer, att deras rätt till liv och hälsa hotas av ländernas oförmåga att agera.
Det har länge pågått en debatt om skillnaden mellan den juridiska och den politiska vägen för den som vill förändra samhället
Det skulle vara fantastiskt om de fick rätt. Tänk om EU:s länder fick ett domslut som sade att de har gjort för lite.
Men det är inte helt okomplicerat heller.
Den första invändningen är vad som händer om enskilda stater kan dömas för utsläpp som alla stater bär skuld till. Som princip skulle det kunna innebära att alla vi som individer också har en skuld, för det har vi ju. För att vi kör bil för mycket. Eller reser på semester till Medelhavet med flyg. Ska domstolar i Sverige kunna ta upp fall mot enskilda? Det finns ingen sådan lagstiftning, invänder någon. Det är sant. Och stater har de facto ett långt mycket större ansvar. Men det är som sagt inte okomplicerat.
Den andra invändningen knyter an till den första. Det har länge pågått en debatt om skillnaden mellan den juridiska och den politiska vägen för den som vill förändra samhället. I USA, där juridiken är mer baserad på individuella rättigheter, har domstolarna länge använts för samhällsförändring, inte minst av medborgarrättsrörelsen.
I Sverige har vi oftare valt folkrörelsevägen. Genom mobilisering kan politisk förändring uppnås.
Det tar ofta lite längre tid. Och alla frågor är inte lika lätta att mobilisera kring. Men det har långsiktigt skapat ett stabilare och rättvisare samhälle än det amerikanska.
Inom EU, eller för den delen då Europadomstolen, är juridiken mer rättighetsbaserad. Det är oftast den mest rimliga vägen i ett över- eller mellanstatligt samarbete.
Länderna enas om ett antal rättigheter som ska tillfalla alla medborgare, och en domstol får pröva om länderna lever upp till detta.
En del av mig hoppas verkligen att de portugisiska ungdomarna vinner målet. Att Europas länder får smäll på fingrarna. Det skulle verkligen innebära något för klimatarbetet.
En annan del av mig tänker att rättsprocessen är ett tecken på politisk fattigdom.
Alla vet hur illa det är ställt med klimatet. Jag tror att till och med klimatförnekande Sverigedemokrater inser att vi är på väg mot en miljökatastrof. De vill bara inte dra några slutsatser av den insikten, och letar hela tiden argument som kan stötta deras beslut att inte bry sig.
Men trots att insikten finns där ute saknas mobilisering. Det blir inga omfattande protester när den svenska regeringen beslutar att öka utsläppen istället för att minska dem. Det blir inga demonstrationer på gatorna när människor dör av torka och värme i södra Europa. Ingen gör kopplingen mellan de ökade flyktingströmmarna och det faktum att de länder många flyr ifrån snart inte går att leva i längre.
Och partierna följer med väljarströmmarna.
Då återstår bara juridiken.
Och det kan i sig bli ett opinionsverktyg. Även om de 32 staterna skulle slippa undan den här gången har ungdomarna från Portugal visat att det finns vägar för förändring. Det är i alldeles egen kraft något oändligt hoppfullt.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
