Krönika En misstänkt gul fackförening förlorade nyss i AD. Men vi lär se sådana allt oftare i framtiden, skriver Jonas Nordling.
När de flesta av oss var på väg mot julfirande kom ett mycket intressant beslut från Arbetsdomstolen (AD). Strax före julafton meddelades nämligen att en arbetstagarorganisation vid namn Blå-Gul fackförening inte fått gehör för sin klagan gentemot ett annat fackförbund: Elektrikerförbundet.
Låt oss ta det från början: Januari 2020 ska det skånska företaget Tema Elektro ha tecknat avtal med Blå-Gul fackförening. Sommaren 2021 vidtog emellertid Elektrikerförbundet stridsåtgärder mot företaget för att de skulle få ett avtal till stånd. De lyckades med sin strategi, varpå Tema Elektro tecknade kollektivavtal med Elektrikerförbundet.
Blå-Gul fackförening menade dock att stridsåtgärderna var olovliga, att avtalet måste hävas och vände sig därför till AD. Och nu, strax före jul, kom domstolens beslut: Blå-Gul fackförening har ingen talan i denna sak. Lagen är tänkt för att skydda arbetsgivare mot otillåtna stridsåtgärder, inte andra fackförbund. Och det är här det börjar bli intressant.
Om du aldrig hört talas om Blå-Gul fackförening är det inte så konstigt. Det verkar vara ett förbund som inte är så intresserade av att värva medlemmar. Jag har inte lyckats hitta någon hemsida som tillhör denna organisation. Faktum är att föreningen inte verkar ha registrerats förrän efter att Elektrikerförbundet börjat sätta press på företaget.
Bedömningen av färgskala på denna förening är antagligen nyckeln till att förstå dess existens.
Det tycks också finnas en tydlig koppling mellan företaget och den adress som det nystartade facket använder. Allt tyder på att det handlar om en så kallad gul fackförening, alltså en organisation för löntagare som kontrolleras av deras arbetsgivare.
Valet av namn på det nya facket skulle till och med kunna ses som en blinkning till detta begrepp, men det verkar även finnas en annan förklaring till namnvalet. Det finns nämligen kopplingar till Sverigedemokraterna hos ett ombud för Blå-Gul fackförening.
Bedömningen av färgskala på denna förening är antagligen nyckeln till att förstå dess existens. I en förtjänstfull artikel i Flamman häromdagen intervjuar reportern Noa Söderberg företagets vice vd Lena Nersing som säger:
– Betyder det att det är fel på en sådan fackförening, om det nu skulle vara en gul fackförening? Men jag har inget inflytande över den. Men om det skulle finnas sådana fackföreningar, vad är problemet med det?
Problemet som brukar pekas ut är att ett gult fack inte kan agera fristående eftersom det styrs eller påverkas av arbetsgivaren.
– Då bör man undersöka också LO-facken, hur influerade de är av sin huvudorganisation. Vad kallas de för, bruna fackföreningar? Om man nu ska ha en färg.
Säger alltså Tema Elektros vice vd Lena Nersing. Och vi vet ju vilka som brukar ogilla epitetet brun.
Sverigedemokraternas inbrytningar inom LO-förbundens medlemmar är redan en välbekant utmaning för denna del av arbetarrörelsen. För en utomstående har det dock varit svårt att se vad en facklig medlem har att hämta hos SD. När det gäller brukar detta parti i princip alltid ställa sig på kapitalets sida. Paktbygget med M och KD lär inte heller gå åt arbetarvänligt håll.
Därför är det inte helt ologiskt med en testballong som Blå-Gul fackförening som alternativ. Det är en modell som garanterat är mer aptitlig hos näringslivet än att SD företräder LOs intressen, speciellt hos de tio procent av arbetsmarknaden som idag står utanför den svenska kollektivavtalsmodellen.
En ökad uppkomst av gula fackföreningar var något som kritikerna varnade för som en oönskad effekt när lagen kring konfliktåtgärder inskränktes 2019. En förening på ett litet företag i Skåne behöver förstås inte vara ett tecken på någonting. Speciellt när det är så taffligt hanterat som det synes vara i detta fall. Det borde trots allt varit företaget som skulle vänt sig till AD, inte det nya facket. Och det är väl också troligt att de också inser det.
Det riktigt intressanta uppstår nämligen om arbetsgivaren nu söker vägledning om vilket avtal som gäller för de anställda. Då lär AD tvingas att bedöma statusen på Blå-Gul fackförening på riktigt, och inte ducka som strax före jul. Om avtalet med det nya facket är tecknat ett år innan de ens fanns så lär det inte vara någon svår nöt att knäcka. Men eventuella efterföljare kommer följa domstolens argumentation noga. Alla luckor som möjliggör framtida gula fackföreningar lär nämligen utnyttjas, var så säker.
Jonas Nordling är chefredaktör och utgivare för Dagens Arena. Han är aktuell med Den svagaste länken, en bok om den svenska arbetsmarknadsmodellens största utmaning.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
