Fagersjö utanför Stockholm (bild: Daniel Mott/Flickr), Sophia Mattsson-Linnala.

hyror Utan att luckra upp besittningsskyddet ska en kommission ledd av Sophia Mattsson-Linnala föreslå åtgärder för större rörlighet på hyresmarknaden, genom att ge läge och kvalitet större påverkan på hyran. Finns en risk för marknadshyror?

Sophia Mattsson-Linnala är ordförande i kommissionen som ska utreda läge och kvalitet i hyressättningen. Uppdraget löper parallellt med en annan utredning om hyror; den om fri hyressättning i nyproducerade lägenheter. Båda är ett resultat av januariavtalet.

Sophia Mattsson-Linnala har en lång bakgrund inom allmännyttiga och privata bostadsbolag, bland annat som vd för Rikshem. Dagens Arena frågade henne vilken hennes drivkraft är i det här uppdraget.

– För mig är bostaden det kanske viktigaste och mest fundamentala i en människas liv. För mig betyder den väldigt mycket, och jag är övertygad om att de flesta andra också har ett behov av att känna den trygghet som en bra bostad innebär. Så det är blandning av samhällsengagemang och hur man känner sig själv.

Vad fungerar dåligt på dagens hyresbostadsmarknad?

– Oj, svårt det ser ju så himla olika ut i olika delar av landet, men en problematik är ju att det är väldigt svårt att få tag på en lägenhet på kort varsel. Vilket i sig skapar väldiga utmaningar både för enskilda personer, men också för hela samhället. Och jag tror att det kanske är ett av de absolut största problemen vi har; att du ska i princip veta var du vill bok om 20 år, i alla fall om du ska in i Stockholm. Sedan har vi ju det problemet på andra orter också, många studentorter har också väldigt långa bostadsköer.

 Vad tycker du fungerar bra på hyresmarknaden?

– Trygghetsaspekten. Att faktiskt veta att har du väl skrivit kontrakt, och om du bara sköter dig, dels betalar hyran och dels inte stör eller är allmänt hopplös så har du en bostad. Det tycker jag kanske är den bästa delen idag. Sedan finns det ju väldigt mycket utmaningar vad gäller hyresrätten som sådan; det finns lokala fantastiska platser att bo på, där alla skulle vilja bo, och det finns många platser som vi ser att hela samhället har en utmaning att ta hand om.

Kommissionen syftar bland annat till att minska inlåsningseffekter och öka rörligheten. Vila problem avses enligt dig?

– Jag tror att alla läser in en sak, men jag tänker att det finns två aspekter av det här. Det jag tror att alla läser in är: höj priset, så kommer folk att släppa sina lägenheter. Men det finns en annan aspekt också. Det kan ju vara så att det finns en del lägenheter som rimligtvis borde ha haft en helt annan hyressättning, rimligtvis lite lägre. Men vi har, ibland i alla fall, en ganska platt hyressättning. Så jag tror att när man adresserar rörligheten så vill man kanske ha en mindre platt hyressättning som faktiskt gör att man kan välja att bo dyrare eller billigare.

Hur ska ni rent konkret gå tillväga i den här kommissionen för att utreda det här?

– Jag måste börja med att få en budget som gör att jag kan göra det jag uppfattar att vi behöver. För ska vi vara någorlunda trovärdiga behöver vi fråga ett stort kluster av människor, och då handlar det inte om ett kluster i Sverige utan vi måste ner på de olika orter vi vill titta på. Och för att vi då ska få en bra bredd kommer det krävas ganska många, potentiella hyresgäster som vi får att svara på en enkät.

Vad mer än läge ska ni titta på?

– Ja, man har sagt både läge och kvalitet, om det avspeglas och uppfattas som rimligt och rättvist i hyressystemet. Och samtidigt ska i princip bruksvärdessystemet avspegla alla olika kvaliteter där man pratar om både storlek och reparationsstandarder och om man har balkong eller inte. Så utredningen kommer i viss mån bli lite tudelad, för det är två olika aspekter man vill ha belysta och om de får genomslag på hyressättningen eller inte.

Hur kan man väga ihop de här två aspekterna likvärdigt, om det till exempel är så att hyresgästerna värderar läget framför allt?

– Ja, vi får väl ser hur svaren kommer att bli. Jag tror att vi kommer komma underfund med att i olika delar av landet kommer läget ha olika fokus, vilket kan leda till att man kan se att på en ort är läget underordnat andra kvaliteter och på en annan ort är läget överordnat andra kvaliteter. Så för oss blir det väl att se hur det relativt påverkar vilken hyra man är beredd att betala, och hur mycket som då är kvarvarande för den del som kanske bara har med kvalitet eller storlek att göra. Så det här blir ett ganska tufft uppdrag, känner jag.

 Blir det här nya systemet ni kommer föreslå ett sätt att ändra bruksvärdessystemet eller blir det något som ska existera parallellt?

– Nej, egentligen har vi inte blivit ombedda att ändra bruksvärdessystemet, utan man vill snarare bara se: jobbar vi i Sverige på det sättet som var tänkt i bruksvärdessystemet? Det här handlar egentligen inte om att vi ska komma med något nytt revolutionerande system. Tanken med bruksvärdet var ju att det på något sätt ska avspegla vad den kollektiva bedömningen är hos en hyresgäst; vad det är för värde utav de olika kvaliteterna, och då är läge en av dem naturligtvis, men kvalitet och läge: påverkar det hyran i tillräcklig omfattning?

 Hur tycker du att bruksvärdessystemet fungerar idag?

– Ja, jag tycker det fungerar lite olika. Men det är en utmaning. Vi har lite olika tolkningar, beroende på vilken sida av bordet vi sitter. Och sedan tror jag också att det finns en övertro på att det går att ta fram en exakt rätt hyra. Så enkelt är det nog inte. När man då vill använda sig av bruksvärdessystemet så att man lägger på en massa olika kvaliteter på varandra kan det ju vara så att i slutändan landar man inte där det är en bedömning att det här är rätt prisnivå. Men det är nog det bästa vi har.

 Om det är ett mål att skapa större rörlighet med det här förslaget, finns det inte en risk eller chans att det blir så att många fler tvingas lämna sin lägenhet?

– Det är ju en del av det här kommittédirektivet som är lite motstridigt; när man pratar om besittningsskyddet och samtidigt att öka rörligheten. Och vårt uppdrag är ju att försöka, när vi väl har gjort hela kartläggningen och om det visar sig att man behöver ta ett omtag på några ställen, också komma fram till: hur ska det ske? Med beaktande av besittningsskyddet och rörligheten. Och göra konsekvensbeskrivningar. Så vi får se vad det kan handla om, vi vet faktiskt inte det ännu.

Finns det en risk att det här förslaget ni lägger kan leda till ökad segregation; både ekonomisk och mellan infödda och utlandsfödda svenskar?

– Möjligen på marginalen. Jag tycker att vi har en väldigt stark boendesegregation i Sverige i dag, så jag tror att det kanske kan hända någonstans, men jag skulle tro att det är på marginalen, för boendesegregationen är väldigt djup.

Ska man kunna vara låginkomsttagare och ändå bo i ett attraktivt läge?

– Ja, om kvaliteten är därefter, för det är ju det man har som dragspel då, så är kvaliteten låg är det naturligtvis möjligt.