Vilka av Ulf Kristerssons politiska prioriteringar för en ny regering skulle få stöd av SD? Dagens Arena bad några kunniga personer om en lägesbedömning. 

Ulf Kristerssons debattartikel publicerades i DN i tisdags, i samma stund som han klev in till talmannen i riksdagen för att berätta att alliansen ger upp hoppet om att få stöd från S för att bilda regering.

I artikeln listar Kristersson vilka politiska prioriteringar Moderaterna har inför kommande fyra år.

Politiken samlades under fyra punkter som i korthet löd:

  • Återupprätta samhällskontraktet.
  • Sverige ska vara ett jämlikt samhälle som håller ihop.
  • Svensk ekonomi måste reformeras för att möta internationell konkurrens.
  • Migrationspolitiken ska bli hållbar och integrationen bättre.

Under första punkten lyfte Ulf Kristersson bland annat stärkt polis och rättsväsende, höjda försvarsanslag samt kortade vårdköer.  Under punkten »jämlikt samhälle« finns Ulf Kristersson satsningar på skolan i utsatta områden, genom mer undervisningstid och fler vuxna, och bättre möjligheter till omställning mitt i arbetslivet.

Ekonomiska reformer enligt Moderaterna innebär att skattesystemet ska belöna de som arbetar mycket och utbildar sig, Rut-avdraget ska utvidgas, bostadspolitiken reformeras för större rörlighet och minskad skuldsättning, och Sverige ska vara ett föredöme i klimatpolitiken.

När det gäller integration och migration lyfter Kristersson att det ska bli billigare och enklare att anställda »arbetslösa invandrare« och språkförskola ska inrättas för nyanlända för att stärka svenska språket.

Dagens Arena har frågat tre politiskt insatta personer hur många av Moderaternas förslag de bedömer skulle kunna få stöd av SD, i det fall det blir en minoritetsregering bestående av M och KD, eller bara M.

Torbjörn Nilsson är politisk reporter på Expressen. Han tycker att det är svårt att säga vem eller vilka Ulf Kristersson riktar sig till med sin text, men tror att ambitionen är att rikta in den politiska diskussionen på sakfrågor.

– Den ser ut att vara skriven så att den kan fungera för SD. Men klimatdelen är varken skriven för SD eller för det egna partiet, utan för övriga allianspartier, säger Torbjörn Nilsson.

Ulf Kristersson skriver i texten att klimatpolitiken bör fokusera på att minska »de stora industriella utsläppen och utsläppen från transportsektorn« i Sverige.

– Om man vänder på det så finns det väldigt lite om sjukvård och pensioner i texten. Jimmie Åkesson har varit väldigt tydlig med att det är viktiga frågor, säger Torbjörn Nilsson.

Att svara på hur lätt det kommer vara för M att få SD:s stöd bara genom förslag på stramare migrations- och kriminalpolitik som de gillar, säger han är omöjligt, men han lägger till att SD naturligtvis »kommer att ta betalt« för sitt stöd.

Ann-Cathrine Jungar är professor på Södertörns högskola och har forskat om högerpopulistiska partier. Hon ser också många beröringspunkter mellan M:s förslag och SD:s prioriteringar.

– Det finns många frågor där Moderaterna har lagt sig väldigt nära Sverigedemokraterna i och med hur de har omformulerat sin politik. Främst inom migrations- och kriminalpolitik ligger de väldigt nära varandra, konstaterar hon.

Hon tror också att Moderaternas sammanhållningspolitik, som bland annat handlar om stad och land-frågor med sjukvård som en del, kan få gehör hos SD.

– Det som kan vara stötestenen är EU-frågan och synen på Nato, men även klimatfrågan. SD vill snarare göra klimatsatsningar internationellt, för de menar att Sveriges påverkan är så liten, säger hon.

Ann-Cathrine Jungar tar Danmark som exempel där Dansk Folkeparti agerade stödparti åt regeringen 2001-2011. Då hölls EU-frågorna utanför det samarbete som visade sig väldigt lyckosamt ur Dansk Folkepartis synvinkel:

– De har kunnat ta åt sig äran för förslag de har fått igenom, men också sluppit ta ansvar för obekväma beslut, säger Ann-Cathrine Jungar.

När det gäller reformer, som viss mån kan beskrivas som satsningar, riktade mot nyanlända invandrare och utsatta områden, har hon svårt att bedöma hur SD skulle ställa sig till dem.

– SD måste uppvisa någon form av pragmatism och realism, och det är svårt att tro att det skulle vara gratis för nyanlända att lära sig svenska, säger hon.

Lisa Pelling, statsvetare och utredningschef på Arena idé, konstaterar att en kompakt majoritet i riksdagen, även S, »tyvärr« är inne på samma repressiva linje när det gäller polisiära frågor och migrationspolitik.

– Men att politiken råkar överensstämma nu innebär inte att M inte kommer att utsättas för press av SD att gå ännu längre åt det repressiva hållet under mandatperioden. SD vill alltid visa att de är de mest repressiva på det här området, säger Lisa Pelling.

Ulf Kristersson skriver också i debattartikeln i DN att han vill tillsätta en parlamentarisk utredning för att kunna ersätta den tillfälliga migrationslagen som löper ut i juli 2019 med en politik som har brett stöd. Lisa Pelling menar att det då blir upp till bevis för SD om huruvida de kan tänka sig att stödja Moderaternas linje i en ny migrationspolitik eller om de kommer att sätta press för en ännu hårdare linje.

– SD drev länge att man skulle ta emot många fler kvotflyktingar. Men sedan M sa att man skulle ersätta asylsystemet med enbart kvotflyktingar har SD hårdnat och sagt att Sverige inte ska ta emot några kvotflyktingar alls för närvarande. Och SD har ännu tydligare än tidigare börjat driva återvandringsfrågorna, säger Lisa Pelling.

När det gäller förslagen om satsningar på skola, förskola och arbeten som främst riktar sig till nyanlända flyktingar och invandrar tror Lisa Pelling att de kan bli svåra att svälja för SD.

– SD har lovat sina väljare att inte satsa något på integration, och de finansierar alla sina andra budgetlöften genom att dra in på integration. Så det betyder att SD kommer tvingas svika andra löften för att gå med på de här, säger hon.

Så länge man kan hitta en kompromiss som kan gå ut på att till exempel jobbsatsningar med lägre löner inte enbart riktar sig till personer med invandrarbakgrund, tror Lisa Pelling att M ganska lätt kan få stöd av SD för sin politik.