Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket och Jonas Vlachos, nationalekonom.
Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket och Jonas Vlachos, nationalekonom.

SKOLKOMMISSIONEN I ett blogginlägg riktar nationalekonomen Jonas Vlachos kritik mot att Skolverket avslår Skolkommissionens alla förslag som handlar om att skolor ska arbeta för minskad elevsegregation. »Förstår att det kan verka paradoxalt« säger Skolverkets generaldirektör.

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och aktiv debattör i skolfrågor, reagerade över att Skolverket i sitt remissvar till Skolkommissionens förslag avstyrker i princip alla förslag som är tänkta att bidra till minskad skolsegregation. På bloggen Ekonomistas går han igenom flera punkter i Skolverkets remissvar som han kallar »häpnadsväckande«.

– De säger nej till alla åtgärder som kan tänkas minska segregationen, och de säger ja till det som troligen kommer att öka segregation, nämligen aktivt skolval, säger Jonas Vlachos i en kommentar till Dagens Arena.

Skolverkets förklaring till att avstyrka förslag som exempelvis lottning till populära friskolor, och att ge huvudmännen ansvar för att verka för en mer allsidig social sammansättning av elever är bland annat att de anser att förslagen behöver utredas mer.

Men med tanke på att vissa förslag får gehör från Skolverket utan krav på vidare utredning, tycker Jonas Vlachos att argumentationen håller ihop dåligt.

– Om de säger att förslag ska utredas vidare rimmar det väldigt illa med att man inte behöver utreda andra åtgärder vidare. Varför ska just aktivt skolval inte utredas vidare? säger Jonas Vlachos.

– Jag får intrycket av att de vill säga nej till vissa förslag och sedan försöker de hitta argument till varför.

Skolverkets generaldirektör sedan maj, Peter Fredriksson, medger att myndighetens remissvar kan verka svårbegripligt med bakgrund i att det de samtidigt pekar ut skolsegregationen som ett av skolans allvarligaste problem.

– Det förefaller ju paradoxalt. Skolverket är de första att prata om det här som ett problem. Så kommer det förslag om att bekämpa skolsegregationen och vi säger nej, Men vi har försökt förklara varför vi tycker att de här förslagen ska utredas vidare för att motivera varför vi avstyrker, säger Peter Fredriksson till Dagens Arena.

Just eftersom frågan att bekämpa skolsegregationen är så viktig, är Skolverket »angelägna om att det man föreslår är rätt och riktigt«, säger Peter Fredriksson.

»Skolverket hade önskat se en mer utvecklad argumentationskedja om länken mellan förslagen om minskad skolsegregation och en mer likvärdig utbildning.« skriver myndigheten i sitt remissvar.

Skolverket anser också att »det är oklart vad som avses med en allsidig social sammansättning« och att förslaget om att huvudmän ska verka för en sådan elevsammansättning riskerar att bli rättsosäkert och leda till diskriminering. Att frångå närhetsprincip som urvalsgrund vid skolval kräver en barnkonsekvensanalys eftersom det påverkar elevers rättigheter, och när det gäller verktyget lottning till översökta skolor är det »inte säkert« att det leder till en en mer allsidig social sammansättning av elever, enligt myndigheten.

– När det gäller risk för diskriminering så ska alla elever omfattas av samma lagar, och vi har ett fritt skolval. Och om man då inför ett annat system utifrån social eller etnisk identitet så kan det ju komma i konflikt med att alla elever ska få välja själva. En konsekvens skulle kunna bli att rektorn bestämmer vilka som ska gå där, säger Peter Fredriksson.

– Då får man skriva om lagen så att den innebär att inte alla elever har samma möjlighet till skolval.

 Är det mer demokratiskt idag med kösystem till skolor från födseln, och närhetsprincip som en urvalsmetod?

– Jag skulle kunna svara på den frågan, men det är inte det vi svarar på i remissen.

Skolverket avstyrker också förslaget om att utreda en gemensam kö för kommunala och fristående skolor.

– Ja, på vilket sätt skulle det bli bättre? säger Peter Fredriksson.

Samtidigt medger han att det finns problem med transparens i fristående skolors köer, och att Skolverket ofta får samtal om elever som misstänker att de blivit bortvalda på grund av att de har särskilda behov eller på andra sätt kanske är mer kostnadskrävande än genomsnittseleven.

– Det är något vi skulle vilja titta närmare på. Att vi avstyrker betyder inte att vi tycker att det som är idag är bättre än det som föreslås,

På vilket sätt kan Skolkommissionens förslag vara rättsosäkra?

– Då skulle jag nog gärna referera till det här med likvärdigheten. Alla elever har rätt till en likvärdig undervisning, och det innebär inte likadan – utan likvärdig. Då krävs det mer än att bara flytta elever från en skola till en annan ur något etniskt och socialt system

Ett problem som Peter Fredriksson ser är att en aktiv omfördelning av elever genom lottning eller ansvar för att blanda elever mer socialt, kan bli att skolor får ta emot elevgrupper som de är oförberedda på att ta hand om.

– Om nyanlända tas emot på en skola som aldrig tidigare har haft nyanlända elever kan det i enstaka fall leda till att en enda elev får en skolgång som är sämre än vad den skulle fått på en annan skola. Om man ska komma tillrätta med skolsegregationen måste man också titta på kompetensbehov på skolorna – det har Skolkommissionen inte gjort.

När det gäller synpunkten i remissvaret om att det är oklart vad som menas med »en allsidig social sammansättning« innebär det inte, enligt Peter Fredriksson, att det inte finns kriterier som går att använda för att veta vilken social grupp en elev tillhör.

– Det finns ju väldigt mycket statistik och föräldrars utbildningsnivå är det som mer än något annat spelar in när det gäller elevers utbildningsresultat, och det ser likadant ut överallt, säger generaldirektören.

Förra veckan presenterade regeringen en miljardsatsning på skolan, där pengar ska fördelas utjämnande efter kriterier som exempelvis föräldrars inkomst och utbildningsnivå, och boendeområde. De kriterierna skulle kunna användas för att få till mer blandade elevgrupper, enligt Skolverket.

– Jo, man skulle kunna skriva in de kriterier som regeringen använder i förslaget att huvudmannen ska bidra till ökad allsidig social sammansättning i skolan. Men då ska man nog inte utgå ifrån att alla som jobbar i skolan vet vad det betyder, säger Peter Fredriksson.

Skolverket anser inte heller att det är deras roll att komma med alternativa förslag i ett remissvar.

– Vi kommer med förslag i andra sammanhang, men det ingår inte i ett remissförfarande, säger Peter Fredriksson.

Nationalekonomen Jonas Vlachos har delvis förståelse för det argumentet.

– Det kan jag ha viss förståelse för, jag är inte myndighetsperson så jag vet inte riktigt var gränserna går. Men Skolverket borde kunna hjälpa lagstiftaren på traven genom att ge någon sorts indikation om hur de tycker att regelverket borde utformas, säger Jonas Vlachos.