Anders Borg har kallat till ännu en presskonferens, men förhoppningen – eller farhågan – om en ”game changer” i den svenska valrörelsen kom på skam. Det skriver Eric Sundström i en analys.
I går kväll tog många av Sveriges tjattrande politiska nördar en liten paus mellan de nya avsnitten av ”House of cards”. SVT Nyheter avslöjade att Anders Borg kallade till ännu en presskonferens, där skattehöjningar ”på åtskilliga miljarder kronor” skulle presenteras. En fråga väcktes: Skulle M och Borg fortsätta ”omslaget” och gå till val på rejäla skattehöjningar – något som S inte har velat/vågat föreslå!?
Med start klockan 09.00 i morse höll Borg sin långa presskonferens. Men förhoppningen – eller farhågan – om en total ”game changer” i den svenska valrörelsen kom på skam. Några oväntade och rejäla skattehöjningar presenterades inte. I stället fick vi den sedvanliga monotona och mästrande föreläsningen om läget i svensk ekonomi, kombinerat med några nya förslag som Borg mycket väl kan få anledning att ångra.
På ett övergripande plan underbyggde presskonferensen det ”omslag” som är Moderaternas nya giv: Skatterna ska inte sänkas utan snarare höjas något, alla nya reformer ska finansieras ”krona för krona” (läs en längre analys av omslaget här). Dagens presskonferens ställde dock fler frågor om M:s nya kurs än den besvarade.
1. M:s desperation är uppenbar. Ännu en presskonferens med nya utspel – och förvirringen och motsägelserna tilltar. Enligt M ska arbetslöshet bekämpas med jobbskatteavdrag och skattesänkningar. Arbetslösheten är fortsatt hög, men nu ska skatterna höjas. Det har i stället blivit viktigt med ”förstärkningar” av budgeten i form av vissa skattehöjningar och utgiftsminskningar eftersom det ska ”samlas i ladorna”.
Men som LO-ekonomen Torbjörn Hållö förtjänstfullt påpekar: Borgs ”förstärkningar” bidrar varken till finansierade reformer eller till att det kan samlas i ladorna. Finansministerns egna prognosförsämringar är större än de förstärkningar som görs. Hållö påpekar vidare att Borg pratar om ökade intäkter på 6,9 miljarder kronor under 2015. Men samtidigt ger den försämrade prognosen för statens finanser ett minus på cirka 15 miljarder 2014, och ett minus på cirka 11 miljarder under 2015.
Det finns flera andra exempel. M blev rasande när S dryftade tanken om att landets myndigheter var en möjlig källa till besparingar. Nu föreslår Borg en minskning av anslagen till *trumvirvel* landets myndigheter.
Fram växer bilden av ett parti som gärna rear ut sin själ för maktens skull, allt kan bytas ut när opinionen svänger. Kvar på perrongen står tre förvånade småpartier som i alla fall på pappret är del av landets regering; överraskade och besvikna partimedlemmar vars DNA stavas sänkt skatt; samt förvirrade och skeptiska väljare.
2. Sveriges studenter mobiliseras. Att skatten på tobak och alkohol ska höjas var redan känt, men en nyhet på Borgs presskonferens har redan fått rejält med uppmärksamhet: Bidragsdelen i studiemedlet sänks med 300 kronor per månad. Annorlunda uttryckt: Cigg, kröken och fattiga studenter buntas ihop när Borg samlar ihop stålar för att betala skattesänkningarna med lånade pengar för landets välbesuttna.
Sveriges studenter är en stor och brokig samling. Du behöver bara vända blicken mot Obamas kampanjer 2008 och 2012 för att förstå vilken kraft som studenter kan utgöra i moderna valrörelser som blandar sociala medier, digitala metoder och traditionellt gräsrotsarbete mellan tentorna.
Nu riskerar Borg att mobilisera varenda studentkår, studentförening, studentförbund samt diverse sällskap för ärtsoppa, punsch och annat som hör studentlivet till. En första gissning är att Borg har underskattat kraften i svensk studentrörelse, och att alienera en generation unga människor som ska rösta för första eller andra gången är även valtaktiskt dumt på sikt.
3. S får inte låta sig distraheras. När M desperat försöker skaka om den inrikespolitiska spelplanen bör S i synnerhet fokusera på tre saker: Tydlighet, djärvhet, synlighet.
Tydlighet: Skattefrågan är låst, spelet glider över på röd planhalva, blicken vänds mot valets övriga huvudfrågor: Jobb, skola, sjukvård. I skolfrågan har S gjort policyhemläxan – om uttrycket tillåts – och belöningen har kommit i form av ökat förtroende bland väljarna. Nu måste samma resa göras i jobb- och sjukvårdsfrågan: Vem kan nämna ett jobbskapande förslag från S, och vad är motsvarigheten till mindre klasser i sjukvården?
Djärvhet: Borg virrar runt, spelplanen blir rörig, lågoddsaren är att nästa statsminister heter Stefan Löfven. Men en risk är att de rödgröna partierna inte får egen majoritet, vilket kan försätta S i en dansk situation där det snart står klart att regeringsunderlaget är väldigt bräckligt. S – men även MP och V – bör fundera över hur den uppenbara moderata desperationen kan användas till att vinna valet med betryggande marginal. Då krävs nog djärvhet och en och annan kontrollerad chansning.
Synlighet: De senaste dagarna har det varit mycket M, Reinfeldt och Borg i rutan. Ledande S-företrädare och strateger måste ha följande inställning när de vaknar på morgonen och tar del av nyhetsflödet: Hur ska den här jobbdagen utvecklas så att mina grannar har sett eller hört en S-företrädare i nyhetsflödet när dagen är över. En valrörelse är, på gott och ont, ett dagligt krig om medieutrymme där smarta, hungriga och intressanta röster hörs bäst och oftast.
Vi sa det i förrgår men det tål att upprepas: Ett långt ”supervalår” har bara börjat.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
