Vem blir nästa Dalai Lama?

Analys Kina kommer troligen utse en egen ny andlig ledare. Men kommer omvärlden acceptera det? Och kommer tibetanerna göra det?

Dalai Lama fyller 91 i juli så frågan om vem som kommer att efterträda honom börjat bli akut. Han väljs inte och titeln är inte något som går i arv. Den dag Dalai Lama, den fjortonde i ordningen, går bort börjar sökandet av en ny, återfödd Dalai Lama. Buddhistiska munkar ger sig ut på jakt efter en liten pojke som visar fysiska drag och har ett beteende som tyder på att han är en reinkarnation av den avlidne Dalai Lama.

Men den fjortonde har befunnit sig i Indien sedan han lyckades fly från Tibet 1959 och satte upp en exilregering i McLeod Ganj i bergen ovanför den nordindiska staden Dharamshala. Samtidigt flydde 80 000 tibetaner till Indien och fler har lämnat Tibet sedan dess. I dag lever mellan 130 000 och 150 000 tibetaner i exil, de flesta i Indien men också i Nepal och Bhutan, eller spridda i andra länder över hela världen.

Kidnappade sexårig pojke

Själva Tibet är nu vad som kallas en autonom region inom Folkrepubliken Kina, men i praktiken står under central, kinesisk överhöghet. När det blir dags att hitta en femtonde Dalai Lama kommer de tibetaner som stödjer exilregeringen i McLeod Ganj att hitta sin egen medan de kinesiska myndigheterna utser en som självklart måste bli lojal mot regeringen i Beijing.

En försmak på vad som kan hända skedde 1995, då kinesiska myndigheter kidnappade en sexårig pojke som tibetanerna utsett till en ny Panchen Lama — den näst högste munken inom den sekt som Dalai Lama tillhör. Kineserna valde ut sin egen Panchen Lama och den som tibetanerna anser vara den riktiga reinkarnationen har sedan dess försvunnit med hela sin familj. Amnesty International, Human Rights Watch och andra människorättsorganisationer kallade honom vid bortförandet för ”världens yngste politiska fånge” och än i dag vet ingen var han befinner sig.

Om – eller snarare när — något liknande sker efter den fjortonde Dalai Lamas död kan det leda till oroligheter inne i Tibet och även få omvärlden att reagera. Den nuvarande Dalai Lama är en internationell figur. Han fick Nobels fredspris 1989 och har rest över hela världen som en fredens apostel. Han har tagit emot i Vita Huset i Washington av presidenter som George Bush den äldre, Bill Clinton, George Bush den yngre och Barack Obama.

Kommer världen acceptera Kinas val?

Man kan bara spekulera i hur tibetanerna inne i landet kommer att reagera på ett ”kinesiskt val”, men det tanke på det motstånd som funnits där ända sedan Kina invaderade Tibet 1950 är det inte osannolikt att de ställer sig bakom den Dalai Lama som utsetts av exiltibetanerna. Och om de drar ut på gatorna i huvudstaden Lhasa kommer sådana manifestationer all som alla tidigare, och det har varit många, att mötas med dödligt våld. Det kan i sin tur få konsekvenser för Kinas relationer med framför allt USA, Europa och Japan. Indien förväntas hålla en låg profil med tanke på det känsliga förbindelserna med Kina som förutom kontroverserna kring Dalai Lamas exilregering innefattar olösta gränsfrågor där kinesiska och indiska kartor visar helt olika linjer där länderna skiljer sig åt.

De kinesiska myndigheterna å sin sida kommer med all säkerhet att sända ut den Dalai Lama de utsett på världsturné för att visa att tibetanerna i själva verket är nöjda med det kinesiska överväldet. Med tanke på den ekonomiska makt Kina nu besitter kan man vänta sig att flera länder kommer att acceptera den kinesiska versionen och avstå från kritik som kan skada handelsförbindelserna. Men hur som helst kommer Dalai Lamas bortgång att bli en fråga där både stora och små länder måste reagera på ett eller annat sätt.

Trupper gått in i Tibet

Den nuvarande Dalai Lama föddes den 6 juli 1935 i Taktser, en liten by i vad som då var östra Tibet. Han hette då Lhamo Thondup och hans föräldrar var bönder. Han hade sex syskon och familjen var fattig. Efter den trettonde Dalai Lamas död den 13 december 1933 började letandet efter reinkarnationen, och fyra år senare föll valet på den lille pojken i Taktser. Men på grund av oroligheter i området dröjde det ytterligare två år innan han kunde föras till Lhasa. I februari 1940 kunde han formellt deklareras vara den fjortonde Dalai Lama och fick den i huvudsak religiösa utbildning som krävdes för att ta sig an ansvaret som Tibets högste ledare.

Det officiella tillträdet skedde i november 1950 när Dalai Lama var bara 15 år gammal. Myndighetsåldern är i vanliga fall 20, men det året var det annorlunda. Kinesiska trupper hade gått in i Tibet för att påbörja vad som efter några år i praktiken blev slutet på den autonomi landet utlovats i ett avtal som slöts 1951 med regeringen i Beijing. Missnöjet ledde till ett uppror 1959, vilket slogs ner av kinesisk militär. Tusentals dödades, Dalai Lama lyckades ta sig ur Lhasa nattetid och han och andra flyktingar vandrade över Himalayas berg till säkerhet i Indien. Tibet ställdes nu under mer direkt kinesisk administration.

Vad som hänt sedan dess är höljt i dunkel och det är bara under senare år amerikanska, hemligstämplade dokument har blivit tillgängliga. Under hela sextiotalet stödde USA den tibetanska motståndsrörelsen med vapen som flögs in från baser på Okinawa och släppes från luften till krigare på marken. Tibetaner tränades i gerillakrigföring i Klippiga bergen i Colorado, flögs sedan tillbaka och tog sig via Indien in i Tibet. Efter ett gränskrig mellan Indien och Kina 1962 tränades även tibetanska motståndsmän på en hemlig bas i norra Indien.

Högsta andliga överhuvud

De hemliga operationerna upphörde först efter att den amerikanske diplomaten Harry Kissinger besökte Beijing 1971. Kinesernas krav på en normalisering av förbindelserna mellan Kina och USA var att det amerikanska stödet till den tibetanska motståndsrörelsen skulle upphöra. Det skedde också, till stor förtvivlan bland tibetanska kämpar i läger i bland annat Nepal. Flera begick självmord genom att kasta sig i kalla, brusande floder i bergen. 1979 etablerade USA och Kina diplomatiska förbindelser och den väpnade konflikten i Tibet var definitivt över.

En del menar nu att Dalai Lama inte var medveten om den amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s stöd till den väpnade motståndsrörelsen i Tibet. Den leddes av en av hans bröder, sägs det. Men det är helt osannolikt. Det har till och med kommit fram bilder på Dalai Lama när han inspekterar beväpnade män i ett träningsläger i Indien.

Skakat av sig stämpeln

Omställningen till den nuvarande, pacifistiska linjen fick också som följd att exilregeringen i Indien blivit mer demokratisk. Dalai Lama är alltjämt tibetanernas religiösa och andliga överhuvud, men i maj 2011 avgick han som politisk ledare för exilregeringen. Den posten innehas nu av en sikyong (”president”) som väljs av tibetanerna i exil. Separationen av religion och stat är något helt nytt i tibetanska sammanhang, där Dalai Lama alltid varit både statschef och religiöst överhuvud. Sikyong sedan 2021 är Penpa Tsering, som föddes 1967 i ett tibetanskt flyktingläger i Indien. När den universitetsutbildade politikern inte sitter på ett regeringsmöte i traditionella tibetanska kläder ses han oftast i kostym och slips. Den tibetanska rörelsen har skakat av sig stämpeln som medeltida teokrati och anammat en modernare, internationellt gångbar identitet.

Det är ytterst osannolikt att det blir något nytt väpnat motstånd i Tibet. Men de konflikter – såväl diplomatiska som på Lhasas gator – som lär följa på ett scenario med två Dalai Lama kommer tveklöst att få återverkningar både inom Tibet och långt utanför landets gränser.

Bertil Lintner