Stefan Löfven: ”Det globala finansiella systemet är riggat för de rika”

Ojämlikhet I ett öppet brev kräver flera tidigare världsledare att dagens ledare agerar för att motverka ojämlikhet och klimathot. En av undertecknarna är Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven. 

– Det globala finansiella systemet är riggat för den rikare delen av världen, säger han till Dagens Arena.

I ett öppet brev som publicerades i veckan kräver 40 tidigare premiärministrar och presidenter att världsledarna i dag agerar för att motverka växande ojämlikhet och klimathot. De vill se en ”ekonomisk koalition av villiga” för att få till skuldsaneringar, internationellt skattesamarbete och för att reformera Världsbanken och IMF.

Brevet är organiserat av Club de Madrid, ett forum för före detta demokratiska ledare, och med stöd av bland annat Oxfam. En av dem som signerat är Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven.

– Världen satsar inte de finansiella tillgångarna där vi behöver investera. Det finns ett gap på mellan fyra och fem triljoner dollar för investeringar för att uppnå de 17 SDG-målen för hållbar utveckling. Det motsvarar knappt 1 procent av världens samlade tillgångar på 500 triljoner dollar. Så vi har finansiella tillgångar men de behöver omsättas på ett smartare sätt. Vi kan inte låta uppvärmningen bli tre–fyra grader, vi vill inte leva i en sådan värld, säger Stefan Löfven till Dagens Arena.

Snedfördelade tillgångar

Ett stort problem enligt undertecknarna är att de finansiella tillgångarna är snedfördelade i dag. Något som spär på ojämlikheten och hämmar utvecklingen i fattigare delar av världen, påpekar Stefan Löfven.

– Det globala finansiella systemet är riggat för den rikare delen i världen. De rikaste fem personerna i världen har sammanlagt en triljon amerikanska dollar, alltså ungefär tiotusen miljarder svenska kronor. Samtidigt saknar 700 miljoner människor elektricitet i sitt hushåll och 2 miljarder människor saknar tillgång till dagligt färskt vatten. Om de fattiga länderna skulle få bättre möjlighet att utvecklas skulle det också gynna världsekonomin.

Stefan Löfven menar att det finns en felaktig idé om att investeringar i fattiga länder är ett nollsummespel, att om någon där får det bättre innebär det att någon annan får det sämre, och att den är förhärskande i världsekonomin i dag.

– Det är en negativ nationalism. I stället borde vi se mer holistiskt på det. Jag delar inte alls Kinas syn på styrelseskick, men måste konstatera att de fått 500 miljoner människor ut ur fattigdom. Det är bra för Kina och det händer något i världsekonomin när så många fler kan delta. Det innebär mer konsumtion och handel vilket gynnar alla, säger Stefan Löfven.

”Förbannat kortsiktigt”

Världsbanken, IMF och regionala investeringsbanker måste tillsammans med privata investerare få igång investeringar i de fattigare länderna, kräver brevets undertecknare.

– Bankerna måste vara med och sänka risken för investerarna, så att de kan samverka för att få igång de nödvändiga investeringarna och fördela det privata kapitalet, säger Stefan Löfven.

Han lyfter också skattefrågan.

– Vi vet att de största företagen betalar för lite om ens någon skatt över huvud taget. Det är enorma belopp som skulle kunna bryta fattigdom och stärka världsekonomin, säger Stefan Löfven.

I brevet kritiserar undertecknarna också regeringarnas nedskärningar i biståndet. 

– Det är otroligt tråkigt att svenska regeringen sänker biståndet i en sådan här orolig tid. Sverige har tidigare varit med och bidragit med 1 procent av BNP och för att biståndet ska vara så obundet som möjligt. Nu går det åt andra hållet. Det är så förbannat kortsiktigt, säger Stefan Löfven.