Pappor som ska utvisas

Utvisningarna Om Ali och Zakariya utvisas är det troligt att deras barn aldrig mer får träffa dem. Bedömningarna är inkonsekventa – en EU-lag har gjort att andra somaliska pappors utvisningsbeslut hävts av migrationsdomstolen.

I höstas avslöjade Sveriges Radio att hundra miljoner kronor ur biståndsbudgeten förts över från till Somalias regering för att landet ska förmås ta emot sina utvisade medborgare. Migrationsminister Johan Forssell talade om vikten av att bli av med personer som har begått brott. I ett inlägg på Facebook skrev han att deportationerna till Somalia femdubblats sedan Tidöregeringen tillträdde. ”Det har inneburit att somaliska medborgare som har begått allvarliga brott i Sverige, såsom våldtäkt mot barn, misshandel eller mordförsök har tvingats lämna vårt land.”

Påståendet om somaliers kriminalitet upprepades gång på gång.

Men av de utpekade hade den absoluta majoriteten levt skötsamma liv i Sverige. Av 34 somalier som i mitten av december satt inlåsta i förvar var färre än fem brottsutvisade, enligt uppgifter från Migrationsverket. Övriga skulle ut på grund av att de fått avslag på sina ansökningar om asyl.

Ali Abdi Magaale och Zakariya Ali Abdullah var två av dem.

Galen av frustration

Vi träffas några månader senare i Bergsjöns moderna kulturhus i norra Göteborg. Ali, som har varit i Sverige sedan 2012, berättar att två polismän kom och knackade på och frågade efter honom i juli förra året, men att han inte var hemma.

– Senare åkte jag själv till polisstationen. Skulle jag ha gjort det om jag vore kriminell?

Han frihetsberövades och låstes in på Migrationsverkets förvar i Mölndal.

Han bor i närheten och har kommit dit tillsammans med sin tioåriga dotter Ilhaan och tolvåriga son Khalid.

– På grund av det Johan Forssell sa om oss blev till och med mina egna barn misstänksamma mot mig, säger han.

Barnen hälsade på honom i förvaret som med sina höga stängsel och låsta dörrar påminner om ett fängelse.

De sa: ”Pappa, var ärlig nu. Vad har du gjort?”

Frågan gjorde honom nästan galen av frustration och förtvivlan, säger Ali. Det gick så långt att han till och med frågade gränspolisen om de kunde prata med barnen och förklara att han inte var kriminell.

Men de sa nej.

Khalid och Ilhaan sitter med under intervjun.

– Jag var väldigt ledsen, säger Ilhaan när hon påminns om påståendena om hennes pappa.

Inspärrade hela hösten och vintern

Zakariya Ali Abdullah har också med sig sina barn, 12-åriga Ruweda, 11-åriga Randa, 9-åriga Ridwan, 6-åriga Safwan och 5-åriga Marwan. Alla fem är födda i Sverige och är precis som sin mamma svenska medborgare. Marwan föddes med ryggmärgsbråck och är rullstolsburen.

Det var en morgon i början av augusti förra året som Zakariya blev hämtad av polisen, strax efter att de tagit Ali. Hela hösten och vintern satt de sedan inspärrade i väntan på att skickas ut ur landet. När polisen chartrat ett flyg till Somalia i mitten av oktober var det meningen att de skulle vara ombord. Men den planerade gruppdeportationen sammanföll med avslöjandena om biståndspengarna till den somaliska regeringen – och flyget lyfte inte.

Till slut släpptes de bara ut ur förvaret, efter sex respektive åtta månader, Zakariya i slutet av februari och Ali i mitten av mars, precis när ramadan var över.

– Han hann precis komma ut så att han kunde fira eid med oss, säger Zakariya.

Forssell upprepade påstående

Men hotet om utvisning fortsätter att hänga över dem. Två gånger i veckan går de till polisen för att anmäla sin närvaro.

”Polisens grundinställning från i oktober har inte förändrats. Då sade vi: Polisens grundinställning är att det fortfarande finns utsikter för att utvisningar till Somalia kan verkställas inom överskådlig tid”, skriver polisens pressavdelning i ett mejl.

Från november 2025 till mars 2026 har elva utvisningar till Somalia verkställts. Regeringen håller fast vid att fler somaliska medborgare ska tvingas lämna Sverige.

– Vi avser att förlänga det här stödet till Somalia det samarbete vi har, för att kunna möjliggöra fler utvisningar, sa migrationsminister Johan Forssell till TV4 Nyheterna nyligen i samband med en utfrågning i konstitutionsutskottet om pengarna till Somalia.

Han upprepade samtidigt sitt påstående om somaliers kriminalitet:

– Det är personer som ofta har begått väldigt allvarliga brott i Sverige. Tidigare har de blivit kvar här, men nu ska vi verkställa deras utvisningar.

Godkänner inte identitetshandlingar

Om Ali och Zakariya tvingas tillbaka till Somalia kommer de sannolikt att vara för evigt skilda från sina barn.

– Här i Sverige pratar man mycket om barn och ungdomar som utvisas, men man borde också prata om barn som förlorar sina föräldrar, säger Zakariya.

Barnkonventionen slår fast att barn inte ska skiljas från sina föräldrar och har rätt att återförenas med sin familj om den splittras. Och Europakonventionen har en artikel som ska skydda privat- och familjeliv.

Trots dessa konventioner som Sverige har undertecknat är utvisningar av familjefäder möjliga.

Den springande punkten i Alis och Zakariyas fall är att Migrationsverket inte godkänner somaliska identitetshandlingar och att de därmed inte anses ha styrkt sin identitet. Inte heller det DNA-test Zakariya gjort för att visa att han är far till sina barn anses ha något värde.

– Min hustru har också gjort det, så att vi har kunnat visa att vi båda är ansvariga för barnen.

Kravet på identitet trumfar alltså internationella överenskommelser om barns bästa och rätt till familjeliv.

”Generellt sett kan sägas att det ska göras en intresseavvägning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet mellan individens rätt till respekt för sitt familjeliv och det allmännas intresse”, skriver Didzis Melbiksis på Migrationsverkets pressavdelning.

Samma gäller det barnrättsliga perspektivet.

”Barnets bästa väger tungt men är inte alltid avgörande i förhållande till utlänningslagen och andra intressen.”

Men bedömningen av somaliska fäders rätt att stanna i Sverige är inte konsekvent och förutsägbar.

Inte konsekventa domar

Migrationsdomstolen i Malmö rev nyligen upp ett beslut om utvisning av en man i exakt samma situation som Ali och Zakariya. Han har också fru och barn som är svenska medborgare och förväntades återvända till Somalia eftersom han inte ansetts kunna bevisa sin identitet.

Det avgörande var att migrationsdomstolen tog fasta på EU-lagstiftningens regler om ”härledd uppehållsrätt”. Slutsatsen var att barnen är beroende av sin pappa och därför skulle behöva följa med honom till Somalia om han utvisas dit – men att detta inte får ske. Förklaringen är att deras svenska medborgarskap också gör barnen till EU-medborgare. De har därför rätt att ”åtnjuta kärnan i de rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet”, som EU-domstolen har uttryckt det i flera domar.

Barnens beroende av sin pappa och deras rätt att fortsätta leva i EU bedömdes av migrationsdomstolen väga tyngre än att mannen saknar id-handlingar som Sverige accepterar.

– Det man tog hänsyn till var alltså inte barnens bästa, utan man vägde Sveriges intresse av reglerad invandring mot unionsmedborgarens intresse av att inte behöva lämna unionen, säger mannens advokat Tove Järborg på Fridh advokatbyrå.

Mannen, som inte vill träda fram i den här artikeln, tar ett stort föräldraansvar, enligt Tove Järborg.

– Att han rycktes bort var ett jättestort trauma för båda barnen, säger hon och fortsätter:

– Det är hisnande att svenska myndigheter kan göra så här mot en barnfamilj. Om det varit en svensk, vit familj hade man aldrig kommit på tanken. Jag får en känsla av rasism och att göra skillnad på folk och folk, att man inte har något barnperspektiv och att barnkonventionen och principen om barnets bästa är tomma ord.

Oklart vad det betyder för andra

Ali och Zakariya har också åberopat EU-lagstiftningens regler om härledd uppehållsrätt. Men migrationsdomstolen i Göteborg, som i sina domar gått på Migrationsverkets linje om att de ska utvisas, anser till skillnad mot rätten i Malmö att barnens beroende av dem väger lättare än deras avsaknad av acceptabla id-handlingar.

Migrationsdomstolens avgörande fick omedelbar betydelse för mannen som släpptes ut ur förvaret. Han väntar nu på att få sitt uppehållstillstånd.

Vad domen innebär för andra somaliska pappor i samma situation är mindre klart eftersom migrationsdomstolarnas avgöranden inte är prejudicerande.

– Men med fler sådana här avgöranden kan det så klart få betydelse. Jag hoppas att det blir standard att man ser det på det här sättet. Styrkt identitet borde inte vara avgörande när det är omöjligt att visa, men faderskapet är fastställt, anser Tove Järborg.

Thord Eriksson