Arbetsmiljö Antalet personer som får livränta vid arbetsskada har minskat drastiskt på 25 år. Samtidigt upplever 1,3 miljoner hälsobesvär av jobbet. Ulf Lejonklou, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, menar att försäkringen förlorar sin legitimitet och att fackförbunden måste informera sina medlemmar om deras rättigheter.
Mellan 1999 och 2025 minskade antalet personer som får livränta från drygt 91 000 till knappt 14 700. En minskning med 84 procent. Det visar en färsk rapport från Försäkringskassan. Ulf Lejonklou, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd, menar att utvecklingen är alarmerande.
– Ersättningen har fullständigt rasat och vi har varnat väldigt länge för den här utvecklingen, säger han till Dagens Arena.
Enligt Försäkringskassan är en orsak bakom den drastiska minskningen att den fysiska arbetsmiljön förbättrats de senaste hundra åren. Men Ulf Lejonklou påpekar att den stora minskningen ägt rum de senaste 25 åren och att det fortfarande finns fysiskt tunga jobb som är svårt att göra någonting åt. Dessutom kom Arbetsmiljöverket ut med en rapport förra året som visar att 1,3 miljoner människor upplever hälsobesvär av jobbet, framhåller Ulf Lejonklou.
En olycklig konsekvens
Han tror att minskningen till stor del handlar om kunskapsbrist bland arbetstagarna. I statistiken syns en tydlig nedgång av antalet mottagare av livränta efter 2003. Då genomfördes en lagändring som innebar att Försäkringskassan inte längre samordnade utredning av förtidspension (numera sjukersättning) med prövning av rätten till livränta. Personen måste sedan dess själv ansöka om ersättningen på eget initiativ. Och 2008 avskaffades den tidsbegränsade sjukersättningen vilket gjorde att den naturliga tidpunkten för att ansöka om livränta försvann.
Ulf Lejonklou menar att även om Försäkringskassan inte tar initiativ till att utreda en persons rätt till livränta har myndigheten en serviceskyldighet att informera personen om att den kan ansöka om det.
– Man måste ha klart för sig att reglerna för när man kan få livränta inte har förändrats. Det finns en rad situationer där man kan ha rätt till livränta som man kanske inte tänker på. Det var bara det att den naturliga tidpunkten att ansöka om ersättningen försvann. Det är en olycklig konsekvens av att den tidigare borgerliga regeringen tog bort den tidsbegränsade sjukersättningen, för att man ville få fler personer åter i arbete. Jag tror inte man hade en tanke på att det skulle försämra möjligheterna till livränta, säger Ulf Lejonklou.
I och med att så många färre får livränta har också utgiften för ersättningen minskat kraftigt. Från knappt 325 miljoner kronor i december 1999, vilket motsvarar drygt 520 miljoner kronor i dagens penningvärde, till drygt 150 miljoner kronor i december 2025.
– Den här minskade ersättningen är att jämföra med lönefordringar som arbetstagarna egentligen har rätt till. De har riskerat sin hälsa på jobbet. Med tanke på att 1,3 miljoner människor upplever hälsobekymmer av arbetet kan det inte bara vara för att Försäkringskassan inte längre kan ta initiativ till en utredning, säger Ulf Lejonklou.
Rättsutvecklingen avstannar
Han menar att det behövs en informationskampanj om rätten till ersättning. Försäkringskassan måste ta sin serviceskyldighet på allvar och informera, men framför allt borde fackförbunden reagera på utvecklingen, anser Ulf Lejonklou.
– När man inte kan visa på vad det kostar att ha en dålig arbetsmiljö finns det inte samma incitament att vidta åtgärder för att förbättra den. Många arbetstagare är inte medvetna om vilket skydd de har om de skadar sig på jobbet. När en försäkring minskar så mycket tappar den dessutom sin legitimitet när den inte längre erbjuder det skydd den är tänkt att göra, säger Ulf Lejonklou.
När rätten till ersättning inte heller prövas i lika stor utsträckning och antalet tvister minskar avstannar rättsutvecklingen, menar han.
– Det är långt ifrån alla som får sin ansökan godkänd. Men man måste få det prövat i vart fall, om det finns ett samband mellan hälsobesvär och arbetet. Man ska inte göra den tolkningen själv. Om 1,3 miljoner upplever besvär av jobbet borde de prata med sina läkare om det och sedan få hjälp av facket att ansöka om ersättning, säger Ulf Lejonklou.
Olle Bergvall
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
