Under de senaste 20 åren har olika regeringar genomfört förändringar i Arbetsförmedlingens verksamhet. Det har i praktiken inneburit en oavbruten nedrustning. Och för 6 – 7 år sedan accelererade utvecklingen. Nu finns dock försiktiga tecken på att nedmonteringen är på väg att upphöra.
Exakt när nedrustningen av Arbetsförmedlingen inleddes kan diskuteras. Men en övertro på digitaliseringens positiva effekter var en orsak. Enligt ett internt utvecklingsarbete som inleddes 2014 skulle mer skötas digitalt, inte minst de arbetslösa skulle hantera mer via sina egna datorer. Nära 80 arbetsförmedlingskontor lades ner.
Några år senare, 2018, minskades Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med nära en miljard kronor, när Socialdemokraterna tvingades hantera den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna röstade igenom. Men den stora förändringen skedde året efter när S, MP, C och L blev överens om det så kallade Januariavtalet.
Det skulle privata företag göra
I delar av avtalet var Centern och inte minst partiets chefsekonom Martin Ådahl pådrivande. Arbetsförmedlingen skulle inte förmedla jobb, utan det skulle privata företag göra, var budskapet. Genom att flytta över ansvaret på dem skulle effektiviteten öka. Företagen skulle få ersättning efter prestation. Kritikerna var många mot förändringarna. Men Martin Ådahl avfärdade invändningarna och hävdade att det var bråttom med genomförandet.
Och sen gick det undan. Antalet företag som tog över förmedlingsverksamheten ökade snabbt, från 35 år 2020 till som mest 237. Tjänsten de skulle leverera kallades för Rusta och Matcha. Samtidigt fortsatte anslagen att minska till Arbetsförmedlingen vilket ledde till att antalet kontor minskade från 242 till 132 och antalet anställda minskade med 4 500 till runt 10 000.
Men snart stod det klart att förändringarna inte fungerade. Många av de privata företagen var oseriösa, andra valde ut ”enkla” förmedlingsfall – det vill säga arbetslösa som var lätta att hitta jobb åt. De långtidsarbetslösa valdes däremot bort eftersom det var svårare att få ersättning för dem. Dessutom valde företagen att etablera sig i större städer. De valde bort glesbygd. Ytterst få arbetslösa kom i arbete och kostnaden för företagens verksamhet var hög.
Många kontor försvunnit
Men att det inte fungerade handlade dock inte om själva förändringen i sig, enligt Martin Ådahl. Det berodde i stället på att den inte genomfördes fullt ut, hävdade han i en intervju med Sveriges Radio.
Nu har minst 100 avtal med privata företag sagts upp av Arbetsförmedlingen och många kontor har försvunnit. En utredning från Unionen visar att antalet kommuner med arbetsförmedlingskontor har halverats, från 170 till 81 kommuner sedan 2019.
En slutsats i Unionens utredning är att staten helt enkelt dragit sig bort från Arbetsförmedlingens verksamhet. Det är en utveckling som är nödvändig att vända, enligt Unionen. Lokal närvaro är viktig för att ge arbetslösa stöd – men också till arbetsgivare. Dessutom leder det till ökad kunskap om läget på den lokala arbetsmarknaden.
Och nu finns det några tecken på att förändringar är på väg. Att arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) kallar hela privatiseringsförsöket för ett experiment som aldrig borde ha genomförts bör leda till förändringar. Det har dock varit tämligen tyst från arbetsmarknadsdepartementet när det gäller den saken.
Öka fysiska möten
Men eftersom antalet privata företag som arbetar med förmedling minskat kraftigt måste det leda till att de ersätts med något annat – och det mest logiska är väl Arbetsförmedlingen. En förändring som redan skett är att Arbetsförmedlingen beslutat öka de fysiska mötena med arbetslösa. För att åstadkomma detta behövs fler anställda och förmedlingen har därför begärt mer pengar av regeringen.
Arbetsförmedlingen hävdar också att mer insatser ska göras för att fler arbetslösa ska få del av etableringsjobben. Det är en åtgärd som fack och arbetsgivare har tagit initiativ till men som bara drygt 80 (!) arbetslösa fått del av.
Ännu så länge handlar det om små, små tecken på nya vägval i Arbetsförmedlingens verksamhet. De stora greppen saknas, vilket många kritiserar. Men med tanke på vad som hänt under senare år är kanske en långsam och försiktig förändring att föredra.
Anna Danielsson Öberg
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
