Sjukförsäkringen stramas åt i tysthet

debatt Den förra regeringen gav fler möjlighet att vara sjukskrivna längre än 180 dagar för att ha möjlighet att återgå till tidigare arbete. Men Tidöregeringen stramade åt regelverket igen. Nu ökar avslagen och sjuka tvingas ut i arbetslöshet, skriver Åsa Eriksson (S) och Jessica Rodén (S).

Sjukförsäkringen bygger på en lika enkel som självklar idé: den som blir sjuk ska ha ekonomisk trygghet och tid att återhämta sig tills arbetsförmågan kommer tillbaka. Så borde det fungera i ett land som Sverige. Men nu, med en borgerlig regering, ser vi återigen hur bedömningarna stramas åt.

I en ny rapport från Riksdagens utredningstjänst (RUT), som vi kan visa för första gången, framgår att avslagen på sjukpenning vid dag 180 har ökat tydligt. Andelen avslag steg från 6,1 procent för kvinnor 2024 till 8,7 procent 2025. För män ökade den från 8,5 till 10,6 procent. Det handlar om tusentals människor som mitt i sin sjukdom får beskedet att de inte längre har rätt till ersättning för utebliven inkomst.

Den här förändringen har inte beslutats av riksdagen. Inga nya lagar har införts. Förändringen kommer i stället efter Riksrevisionens rapport 2024 ”Undantaget som blev regel”, som visade på de positiva effekterna av den ändring av sjukförsäkringen som den socialdemokratiska regeringen införde 2021. Efter det uppdrog regeringen åt Försäkringskassan att strama upp tillämpningen.

Fler fick längre tid att återhämta sig

Före 2021 kastades cancersjuka och utmattade människor ut ur sjukförsäkringen och in i arbetslöshet redan efter ett halvår, trots att mycket talade för att de med lite längre tid med sjukpenning skulle kunna komma tillbaka till sitt ordinarie arbete. Vi vill inte tillbaka dit. Det var inte värdigt ett land som vårt.

Därför ändrade vi socialdemokrater regelverket: om det fanns övervägande skäl att tro att en person med lite mer tid kunde komma tillbaka till sitt arbete, skulle prövningen mot hela arbetsmarknaden kunna skjutas upp.

Det fungerade, visar Riksrevisionens rapport. Fler fick möjlighet att återhämta sig och återfå arbetsförmåga. Fler kunde gå tillbaka till sitt jobb, till kollegor, till ett yrke de är utbildade till och har stor erfarenhet inom. Och det är just där samhällsnyttan finns; att människor som har utbildat sig, som vi har investerat i och som blivit yrkesskickliga, får komma tillbaka, bidra med sina kunskaper och leva ett liv som håller över tid.

Men nu visar RUT-rapporten att utvecklingen vänder. Signalen från regeringen och Sverigedemokraterna tycks vara att färre ska få den chansen. Fler ska tydligen ut i arbetslöshet medan de fortfarande är sjuka.

Att vara sjukskriven länge är förenat med stora risker, det vet vi. Ingen ska därför leva på sjukpenning längre än nödvändigt. Att komma tillbaka till ett sammanhang, till kollegor, vara behövd och ha tydliga rutiner mår vi människor bra av.

Människor bakom siffrorna

Men att förlora detsamma, när det finns anledning att tro att det finns en möjlig väg tillbaka, det är både ovärdigt och korkat. För bakom siffrorna finns människor. Ofta är det kvinnor som arbetar i välfärden. Undersköterskor, lärare, socialsekreterare. Många av dem är sjukskrivna på grund av stress och hög arbetsbelastning.

De är inte lata. De är slitna. Problemet ligger där, inte i att sjukförsäkringen är för generös.

Tidöregeringen talar om arbetslinjen. Men vilken arbetslinje är det som gör att människor som skulle kunna komma tillbaka till sitt arbete i stället ställs utanför? RUT-rapporten visar tydligt att avslagen ökar, trots att reglerna är desamma. Det betyder att tillämpningen har förändrats. Och ansvaret för det ligger hos regeringen.

Vi socialdemokrater vill något annat. Vi vill skapa ett samhälle där du inte lämnas ensam när du blir sjuk. Vi vill ha en sjukförsäkring som ger människor en verklig chans att komma tillbaka. Och vi ska skapa ett arbetsliv som håller, hela livet.

I höst avgörs riktningen.

Åsa Eriksson (S) och Jessica Rodén (S), ledamöter i riksdagens socialförsäkringsutskott