Ska Sveriges höginkomsttagare få ytterligare tre miljarder att dela på i skattelättnader eller inte? Om det står striden i riksdagen när de rödgröna återigen tar upp frågan som ett utskottsinitiativ i finansutskottet i dag. Går lagen igenom kan ytterligare 110 000 svenskar hamna under gränsen för att behöva betala statlig inkomstskatt (20 procent på varje intjänad krona över 37 417 kronor). Sammanlagt får i så fall drygt en miljon svenskar sänkt skatt till en kostnad av tre miljarder.

En stor del av den gruppen utgörs av de så kallade marginalväljarna, det vill säga den välbetalda medelklass – boende framför allt i storstäderna – på cirka 800 000 som kan skifta mellan de politiska blocken. Det är ofta deras röster som påstås avgöra svenska riksdagsval. Att både Socialdemokraterna och Moderaterna har styrt in mot den politiska mitten brukar förklaras med att de vill attrahera just denna väljargrupp.

Jobbskatteavdragen tillsammans med reallöneökningar, låg inflation och låga räntor har de senaste sex åren gynnat svenskar med jobb. De största vinnarna på den förda politiken är höginkomsttagarna. Nu vill alliansregeringen locka marginalväljarna med ytterligare en morot i form av höjd brytpunkt för statlig skatt.

De största förlorarna på kampen om marginalväljarna är de sjuka, arbetslösa, pensionärer, studenter eller föräldralediga. Men även den sociala stabiliteten i samhället påverkas. När de ideologiska skillnaderna minskar vinner populistiska budskap mark.

Att de rödgröna partierna nu tar strid mot att samhällets rikaste ska få ännu mer pengar kvar i plånboken varje månad är en viktig markering för en rättvisare fördelningspolitik. Men det är också en markering mot en utveckling där löntagarna drar ifrån och lämnar en stor del av befolkningen efter sig.