EU-valet Ytterhögerpartier väntas bli större än någonsin tidigare i årets val till EU-parlamentet. Dagens Arena har frågat Sveriges tyngsta EU-politiker Cecilia Malmström (f.d. L) och Margot Wallström (S) hur det är att förhandla med ytterhögern och hur vänstern och mitten ska hantera ett nytt politiskt landskap.
Högernationalistiska partier långt till höger kan nå större framgång än någonsin i EU-valet, enligt tidningen Politico. Franska Nationell samling kan bli EU-parlamentets största parti. I april fick de 30 procent av väljarstödet i Frankrike, nästan dubbelt så mycket som president Macrons regeringsparti Renässans.
Samtidigt rapporteras om tecken på att mittenkonservativa EPP, EU-parlamentets största partigrupp, öppnar allt mer för samarbete med ytterhögern. Men Cecilia Malmström med lång erfarenhet från parlament och kommission tror inte att EPP skulle gå in i en varaktig koalition med högernationalister.
Kan göra upp med nationalister
– Men de kan göra upp i enstaka frågor som handlar om migration och klimatpolitik. Flera EPP-röster har höjts om att klimatarbetet går för fort, att vi inte hinner med och behöver ha en paus, säger hon i Dagens Arenas podd Magasinet.
Samtidigt har ytterhögerpartier regeringsmakt i flera medlemsländer. Nederländska islamkritikern Geert Wilders parti blev störst i höstens parlamentsval och ser nu ut att ta plats i regeringen. I Ungern styr högernationalisten Orbán sedan 2010, Italien styrs av nationalisterna Italiens bröder, i Finland sitter nationalistiska Sannfinländarna i regering och svenska regeringssamarbetet bygger på Tidöavtalet med SD.
– Då blir det ju förändringar också i rådet, och det handlar om migrationen och hela Ukraina-frågan. Många av dem är ju väldigt pro-Ryssland, till exempel, säger Cecilia Malmström.
Rådet är ett av EU:s tre styrande organ, där ländernas ministrar ses och förhandlar för att komma överens om ny lagstiftning som kommissionen lägger fram.
Från högljudda till organiserade
Ytterhögerpartierna i EU-parlamentet sitter i antingen partigruppen Identitet och demokrati (ID) eller Europeiska konservativa och reformister (ECR).
– De kunde vara väldigt högljudda i debatterna i plenum. Men när man satt i trilog (dialogen mellan kommissionen, rådet och parlamentet, reds anm.) hade de väldigt få sakargument visade det sig, säger Margot Wallström.
– De har traditionellt sett haft väldigt dålig närvaro i Bryssel och har varit oorganiserade. Nu går de allt mer samman och har ett program för vad de vill åstadkomma, säger Cecilia Malmström.
I senaste opinionsmätningen inför EU-valet fick SD 17,9 procent av svenskarnas väljarstöd. I valet 2019 fick de 15,3 procent. Partiets toppkandidat Charlie Weimers är en av dem som vill riva upp EU:s klimatpolitik och rulla tillbaka klimatåtgärdspaketet Fitfor55.
Kan klimatpaketet stoppas?
– Det skulle krävas att en majoritet av alla medlemsländer och en majoritet av alla Europaparlamentariker river upp allt detta på punkt efter punkt. Det tror inte jag är görligt, säger Cecilia Malmström.
Men när länderna nu ska börja införa åtgärderna i praktiken spelar det roll vem som styr.
– Det kräver en massa tilläggslagar, protokoll och annex. Där kan klimatskeptiska krafter bromsa.
De tidigare kommissionärernas råd till sina ideologiska jämlikar som tar plats i parlament och kommission är att skapa breda koalitioner i de stora frågorna – för att rädda EU-projektet. Men mycket står på spel. En ny kommission ska utses och nuvarande ordförande Ursula von der Leyen aspirerar på att fortsätta.
– Hon behöver en majoritet av rösterna i Europaparlamentet och förra gången vann hon med bara nio röster. Så hon kommer att behöva lova till höger och vänster, säger Cecilia Malmström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
