Vi behöver Merkel

Allt talar för att Angela Merkel väljer att göra en Fredrik Reinfeldt. Det är tur.

För flera år sedan hade The Economist ett klatschigt omslag på ett sjunkande Titanic-liknande fartyg kallat »Världsekonomin«. Rubriktexten var: »Får vi starta motorerna nu, fru Merkel?

Tydligare än så kan det inte sägas. Det har gått mer än tio år sedan Angela Merkel för första gången valdes till förbundskansler. Under hennes tid vid makten har Tyskland tagit en tydlig ledarroll, inte bara som Europas tillväxtmotor utan som världssamvete.

Politiska bedömare brukar berömma Merkel för hennes sätt att hantera kriser. Stefan Kornelius, politisk redaktör på Süddeutsche Zeitung, skriver rentav i sin biografi om Merkel att kriserna är förbundspolitikerns livförsäkring. Så länge hon kan rida ut dem och fortsätta att ge tyska folket en känsla av trygghet, kommer hon att behålla makten.

Men den fråga som mer än alla riskerar att sänka kanslern, är den om flyktingpolitiken – i fjol tog Tyskland emot en miljon flyktingar. För tyskarna var Merkels personliga engagemang i frågan överraskande – när flyktingvågen nådde Tyskland 2015 var hennes budskap om öppenhet och kompromisslöshet (Vi klarar det!) oväntat för en politiker vars gärning präglats av försiktighet och pragmatism.

På sista tiden har det dock blåst hårt kring Merkel.

Supersöndagens val i tre tyska delstater gav tummen ned åt hennes linje. Sällan har ett lokalt valt i så hög grad präglats av utrikespolitiska avvägningar. Merkels kristdemokrater hamnade på andraplatsen i två västtyska delstater medan högerpopulistiska Alternativ för Tyskland (AfD) gick fram starkt i östtyska Sachsen-Anhalt. Partiet från början EU-kritiskt, men bytte profil och har under de senaste månaderna lanserat sig som högljudd motståndare till den tyska flyktingpolitiken, vilket har gett resultat. AfD blev nämligen trea i Baden-Württemberg och Rheinland-Pfala med över 10 procent av rösterna enligt tidiga valprognoser.

Det är resultatet är förstås nedgörande för Merkel. Frågan är om bakslaget kommer att få henne att kasta in handduken? Det vore inte likt henne att smita från halvfärdigt arbete och få tror att partiet kommer att kräva hennes avgång: Merkels färgstarka ledarstil har inte precis varit gynnsam för att släppa fram potentiella efterföljare. Liksom Fredrik Reinfeldt när han inledde valrörelsen 2014 med att be svenskarna att öppna sina hjärtan, verkar Merkel mer angelägen om sitt politiska eftermäle än att gå den tyska opinionen till mötes.

Vilket är tur. I slutet av veckan hålls nästa EU-toppmöte och manglingarna med den allt maktfullkomligare turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan fortsätter. Där behövs Angela Merkel och ett starkt Tyskland. Ännu är det dock för tidigt att säga om hon kommer att klara sin nya roll.

Kommer människoströmmen att minskas, kriget och terrorn att snart ta slut? I slutändan är det de frågorna som avgör om Angela Merkel själv får planera sitt avsked från politiken, eller om hon helt enkelt nöts ned.