Tydliga satsningar på jämställdhet. Resurser till Arbetsförmedlingen. Åtgärder mot diskriminering. Några saker som skulle krävas för minskat sysselsätttningsgap.

Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Även om långtidsarbetslösheten just nu ser ut att minska, finns inga garantier för att den positiva utvecklingen fortsätter. Tvärtom riskerar höjda räntor, stigande elpriser och minskad köpkraft hos konsumenter att företag på sikt kan behöva dra ned på personal. När tröskeln in på arbetsmarknaden blir högre riskerar tiderna i arbetslösheten att bli längre i takt med att allt fler skrivs in på Arbetsförmedlingen.

I dag är 340 000 arbetssökande individer inskrivna på Arbetsförmedlingen. Många av dessa har varit inskrivna under en längre period och står långt från arbetsmarknaden. Av dem är ungefär 22 procent kvinnor med kort eller ingen utbildning, många av dem födda i andra länder än Sverige.

En rättvis och inkluderande arbetsmarknad är en avgörande faktor för ekonomisk jämställdhet. Ekonomisk jämställdhet tar bland annat sikte på att kvinnor ska ha samma lön som män för lika och likvärdigt arbete, men också att de ska ha samma möjligheter att ta del av arbetsmarknaden. En av de grupper som särskilt påverkas av bristen på ekonomisk jämställdhet är utlandsfödda kvinnor, som i genomsnitt har högre arbetslöshet, lägre sysselsättning och lägre löner än kvinnor och män födda i Sverige.

När arbetsbelastningen på Arbetsförmedlingen ökar, försvinner personella resurser för stöd till många nyanlända kvinnor

 

Sverige har en tudelad arbetsmarknad där klyftorna på arbetsmarknaden åter ökar. Trots en snabb återhämtning efter covid-19-pandemin med en generellt ökad sysselsättning för alla grupper har arbetsmarknaden blivit alltmer tudelad. I takt med den strukturomvandling som skett till följd av pandemin, riskerar de grupper som redan innan pandemin hade en svag ställning på arbetsmarknaden att halka efter ännu mer om inget görs. Det gäller inte minst många nyanlända kvinnor som är inskrivna på Arbetsförmedlingen.

Fram till och med 2021 har Arbetsförmedlingen haft insatser som gynnar utlandsfödda kvinnor med kort eller ingen utbildning. Ett lyckat exempel är projektet Jämställd etablering som i utvärderingar har visat sig vara framgångsrikt. Utvecklingen i sysselsättningsstatistiken har visat sig vara positiv. Under andra kvartalet 2022 ökade sysselsättningsgraden för utlandsfödda kvinnor i förvärvsarbetande ålder med 4,2 procentenheter till 66,4 procent. Detta borde vara en fortsatt prioriterad fråga för att uppnå målet om ekonomisk jämställdhet.

Kommissionen för jämställda livsinkomster visade i sitt slutbetänkande (SOU 2022:4) att när arbetsbelastningen på Arbetsförmedlingen ökar, försvinner personella resurser för stöd till många nyanlända kvinnor. I slutbetänkandet visades också att både arbetslösheten och sysselsättningen är ojämnt fördelade och att det råder stora obalanser. Ett exempel är ett oroväckande stort och växande sysselsättningsgap mellan å ena sidan utlandsfödda kvinnor och män och å andra sidan mellan kvinnor födda i Sverige och kvinnor födda i ett annat land. Mellan utlandsfödda kvinnor och män finns det ett gap på 12,2 procentenheter, vilket kan jämföras med ett gap på tre procentenheter mellan kvinnor och män födda i Sverige. Gapet kommer inte att minskas av sig självt, utan snarare vidgas om inga satsningar eller åtgärder görs för att åstadkomma ekonomisk jämställdhet och jämlikhet.

Tyvärr uteblir satsningarna på ekonomisk jämställdhet i regeringens budgetproposition för 2023. En genomgång av regeringens budget och Arbetsförmedlingens årsredovisning visar att det inte finns några insatser kvar för utlandsfödda kvinnor med kort eller ingen utbildning.  I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2023 har mål som att öka andelen kvinnor som deltar i arbetsmarknadsutbildningar försvunnit. Några nya mål eller uppdrag för att öka sysselsättningen för utlandsfödda kvinnor med kort eller ingen utbildning har regeringen inte gett Arbetsförmedlingen. Detta trots att regeringen i budgetpropositionen konstaterar att “Utrikes föddas möjligheter att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden behöver öka, särskilt för utrikes födda kvinnor.”

Det är helt enkelt väldigt tyst om den ekonomiska jämställdheten. Inte heller hörs det mycket om vad som regeringen ämnar göra för att minska sysselsättningsgapet mellan kvinnor och män. Särskilt tyst verkar det vara vad det gäller nyanlända kvinnors situation på arbetsmarknaden. Det finns flera konkreta åtgärder som behöver och kan vidtas för att främja ekonomisk jämställdhet.

Det krävs en tydligare styrning från regeringen mot just ekonomisk jämställdhet. Kommissionen för jämställda livsinkomster visade i sitt slutbetänkande att en tydlig styrning  ger resultat och att uppföljning är viktig för att veta om det har gett resultat. Menar regeringen allvar med att utlandsfödda kvinnors möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden behöver öka, så behöver den också styra mot det.

Förvaltningsanslaget till Arbetsförmedlingen behöver öka så att fungerande verksamheter kan återupptas och de personella resurserna som krävs återinföras. Forskning visar att arbetsförmedlarnas stöd till de arbetslösas jobbsökande har betydelse för att korta vägen in på arbetsmarknaden. Att få fler möten med en arbetsförmedlare leder till ett mer riktat jobbsökande och en snabbare väg mot “rätt” jobb. För utlandsfödda kvinnor, som i genomsnitt har längre etableringstider än män, blir arbetsförmedlarnas stöd och matchning extra viktiga då det visar sig öka deras chanser att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett minskat förvaltningsanslag för Arbetsförmedlingen och färre jobbnära insatser kommer därför att slå särskilt hårt mot många utlandsfödda kvinnor.

Och inte minst behövs det åtgärder för att bekämpa diskriminering på arbetsmarknaden och att säkerhetsställa att alla har samma rättigheter och möjligheter. Det handlar om såväl inträdet till arbetsmarknaden som att säkerställa att kvinnor och män får samma lön och villkor för lika och likvärdiga arbeten. Att löneskillnaden mellan kvinnor och män nu ökar för första gången sedan 2007 är en oroande utveckling. Att kunna följa löneutvecklingen specifikt för de utlandsfödda kvinnorna i jämförelse med kvinnor födda i Sverige eller med utlandsfödda män är också viktigt. Det är därför väldigt positivt att Medlingsinstitutet nu har fått det regeringsuppdrag som kommissionen föreslog i sitt slutbetänkande. Uppdraget handlar om att göra jämställdhetsanalyser av löneinkomster och andra inkomster. Det är onekligen ett steg i positiv riktning, men vi ser behov av flera åtgärder.

För att verkligen komma till rätta med problemet krävs en ökad medvetenhet och en vilja att ta itu med det på alla nivåer i samhället. Åtgärder behövs även för att ta itu med fördomar och stereotyper om utlandsfödda kvinnor. Det kan exempelvis göras genom att öka synligheten för denna grupp och att skapa fler möjligheter för dem att delta i samhället.

Att regeringen nu när Sverige är på väg in i en lågkonjunktur minskar Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag, budgetanslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och anslaget för etableringsåtgärder är ett svek mot de utlandsfödda kvinnorna.

Om regeringen verkligen vill leva upp till att minska sysselsättningsgapet och främja integrationen för utlandsfödda kvinnor krävs att regeringen prioriterar den ekonomiska jämställdheten och lyfter upp den på dagordningen.

Lise Bergh, jurist och ordförande för Kommissionen för jämställda livsinkomster

Maria Cheung, doktor i nationalekonomi, Stockholms universitet

Jennie K Larsson, doktor i etnicitet och migration, Linköpings universitet

Låt fler få veta – tipsa Dagens Arena