Jussi Ora, Samuel Kazen Orrefur och Robin Zachari

Debatt Helikopterpengar är inte populism – det är i högsta grad ett seriöst och vedertaget förslag, skriver Jussi Ora, Samuel Kazen Orrefur och Robin Zachari.

Den offentliga diskussionen om helikopterpengar har fått ett uppsving igen. På Svenska Dagbladets ledarsida kritiserar Henrik Sundbom Positiva Pengars och Skiftets förslag om helikopterpengar till medborgarna. Han (a) kallar förslaget ”vänsterpopulistiskt”, (b) hävdar att förslaget måste finansieras genom höjda skatter, (c) påstår att förslaget har dåliga fördelningspolitiska effekter, samt (d) hävdar att förslaget är ineffektivt. Expressens ledarsida hakar på kritiken och kallar helikopterpengar ett ”pajasförslag” som bäst bemöts genom att ”himla med ögonen”. Även debattörer mer till vänster, som exempelvis Aida Zekić skriver på Dagens Arena att ”ett tydligare exempel på populism är svårt att hitta”. Okunskapen om helikopterpengar är tyvärr fortfarande stor. Låt oss hålla oss till fakta.

För det första, helikopterpengar i olika former har förespråkats av ledande ekonomer över hela världen. Bland annat Ben Bernanke (tidigare centralbankschef för FED), Milton Friedman, John Maynard Keynes, professor Steve Keen samt Martin Wolf (chefsekonomisk kommentator för Financial Times), för att nämna några. Helikopterpengar är inte populism – det är i högsta grad ett seriöst och vedertaget förslag.

För det andra har SvD och Expressen missförstått hur helikopterpengar ska finansieras. De hävdar att pengarna måste drivas in via skatten. Men själva poängen med helikopterpengar är att de ska finansieras genom Riksbankens sedelpressar. Riksbanken har under coronakrisen beslutat att skapa 500 miljarder i räntefria lån, citat Stefan Ingves ”gratispengar åt bankerna”, lovat strössla ut 500 miljarder över finansmarknaden genom att köpa värdepapper samt garanterat upp till 600 miljarder i dollarlån. Dessa åtgärder finansieras inte via skatten. Skulle Riksbanken skapa den betydligt mindre summan 100 miljarder och dela ut till alla i Sverige skulle det motsvara ca 10 000 kronor var.

Syftet med helikopterpengar är att de ska gå till både konsumtion och avbetalning av skulder.

För det tredje kritiseras förslaget för att vara dålig fördelningspolitik. Men jämför då med Riksbankens och regeringens krisåtgärder: de har i huvudsak gått till storbanker, storföretag och finansmarknader. Sandro Scocco, chefsekonom på Arena idé konstaterar att ”Fördelningspolitiskt är det alltså återigen en bail-out av de rikaste hushållen” – de rikaste köps ut av staten, men det stora flertalet får ingenting. Att dela ut en betydligt mindre summa, lika till alla medborgare, vore mycket bättre för jämlikheten. Helikopterpengar kan dessutom beskattas progressivt som andra inkomster.

För det fjärde, SvD och Expressen kritiserar förslaget för att vara ineffektivt, för i USA gick bara drygt 40 procent till konsumtion. Resten gick till att återbetala skulder eller sparades. Men syftet med helikopterpengar är att de ska gå till både konsumtion och avbetalning av skulder. Ledande ekonomer har länge varnat för att den privata skuldsättningen är oroväckande hög vilket ökar risken för finanskriser. Skuldavbetalningar är inget misslyckande utan i högsta grad önskvärt.

Avslutningsvis, coronakrisen drabbade ekonomin på många sätt, därför krävs olika åtgärder. Riksbankens åtgärder syftade till att ge en ”riklig tillgång till svenska kronor” så ”konsumtionen och investeringarna inte faller lika mycket som de annars skulle ha gjort”. Ett effektivare och rättvisare sätt att nå det målet hade varit helikopterpengar. Det ger medborgare och småföretag trygghet att klara hyror, räntor, amorteringar, mat och räkningar under krisen. När alla klarar sina utgifter utan att fastna i sms-lån och skuldfällor mildrar det även effekterna för större företag, fastighetsvärdar och banker som får stabilare inkomster. Hela ekonomin stimuleras istället för att enbart ett fåtal gynnas.

 

Jussi Ora, styrelseledamot Positiva Pengar
Samuel Kazen Orrefur, författare av rapporten “Förstatliga pengarna
Robin Zachari, chef för Skiftet