Bild: LO

LO:s kongress- och styrelsebeslut om vinster i välfärden är oförändrade. Folkkampanjen för gemensam välfärd har misstolkat medierapporteringen, skriver Kjell Rautio (LO) i en replik.

I en debattartikel påstår företrädare för nätverket Folkkampanj för gemensam välfärd att LO sviker sitt kongressbeslut (Dagens Arena, 2014-01-29). Detta bygger antagligen på en misstolkning eller övertolkning av vad som skrivits i media den senaste tiden.

Låt mig därför vara tydlig. Det förslag som en enig LO-styrelse, det vill säga samtliga 14 LO-förbund, ställde sig bakom för ett år sedan ligger fast. Den bedömning som då gjordes av LO-styrelsen var att med förslaget tas de första viktiga stegen i riktning mot att förverkliga kongressbeslutet.

Visst är LO:s förslag betydligt mer reformistiskt och pragmatiskt än exempelvis Vänsterpartiets. Orsakerna till detta är framför allt två:

  1. LO vill inte vill ha några ”Alexanderhugg”, som skapar driftsstörningar som går ut över sjuka, åldringar eller skolelever.
  2. LO vill att de skilda lokala förhållandena ska vägas in i reformprocessen. Avgörandet ska ytterst ligga hos de som finansierar huvuddelen av välfärdstjänsterna, nämligen folket och dess förtroendevalda i kommuner och landsting.

Det är givetvis olyckligt att en del organisationer och debattörer utgått ifrån att LO vill att frågan om vinster i välfärden ska lösas via kollektivavtal. Detta har dock aldrig varit tanken. Detta är dessutom ogenomförbart, eftersom välfärdsfrågorna huvudsakligen rör skattemedel. Arbetsmarknadsparterna kan knappast förhandla om medel och resurser de själva varken äger eller förfogar över.

Däremot ville LO-ledningen pröva om det gick att öppna upp för samtal om en bredare överenskommelse med de viktigaste aktörerna på välfärdsområdet. LO-ledningen har i frågan utgått ifrån ett klassiskt fackligt förhållningssätt. Man är trogen målen, kongress- och styrelsebesluten. Men mer pragmatisk och beredd att diskutera olika lösningar när det gäller medlen.

Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LO