Bild: stock.xchng

Hur ska vi argumentera för jämlikhet? På 1970-talet gick Socialdemokraterna till val med "Ökad jämlikhet" på affischerna. Om jag inte minns fel hade folkpartisterna knappar med "För ett jämlikare samhälle". I dag är gapen större. Men viljan att minska dem är svagare. Ja, själva idén låter förlegad i all debatt.

I senaste numret av den brittiska tidskriften Soundings (nr 42, sommaren 09) gör Göran Therborn, professorn i sociologi, ett nytt tappert försök. Rubriken är drastisk: "The killing fields of inequality". Han noterar att inkomstskillnaderna i London nu är större än under förmodern tid – det vill säga vid slutat av 1600-talet.

Men Therborn undviker rättviseaspektens moraliska dimension. Just den där vår argumentation ofta startar och omedelbart kör fast. I stället koncentrerar han sig på ojämlikhetens konsekvenser för människors hälsa och livslängd. Därför rubriken om dödens fält.

Brittisk forskning visar att lägre tjänstemän dör yngre än sina chefer i stressrelaterade sjukdomar, som till exempel hjärtinfarkt. Skillnader i livslängd kan vara chockerande. Medellivslängden bland män i Glasgows fattigaste stadsdel är 28 år kortare än i de rikaste kvarteren. 28 år! Tugga på den siffran en stund.

Göran Therborn väljer argumentet att hög ojämlikhet därför är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är bra. Men räcker det i europeisk politisk debatt?

Ytterligare ett steg bort från moral- och rättviseperspektivet tar de brittiska forskarna Richard Wilkinson och Kate Pickett i sin uppmärksammade bok The Spirit Level. Det är den mest uppmuntrande bok jag har läst om just jämlikhet. De har hittat argument med realpolitiskt bett.

Deras poäng är att vägen till ett bättre samhälle inte går via höjd medelinkomst. Att bara bekämpa fattigdom är en återvändsgränd. Det är att minska skillnaderna som är nyckeln.

Med ett batteri av jämförande studier visar de att en rad stora samhällsproblem kan minska med ökad jämlikhet. Sambanden mellan god hälsa och små inkomstskillnader är till exempel starka. Samma sak med skolresultat, låg brottslighet, förnöjsamhet, tillit mellan människor, psykisk hälsa, integration och förväntad livslängd. Det finns direkta samband mellan fler hjärtsjukdomar och ökad ojämlikhet.

Det är faktiskt bättre för alla – även övre medelklassen – att leva i ett mer jämlikt men något fattigare land. Man lever bättre och längre. Bokens underrubrik öppnar för ett smartare sätt att få nytt liv i jämlikhetspolitiken: Mer jämlika samhällen presterar nästan alltid bättre.